Berlin

Jag har varit i Berlin. Es regnet var som tur var en fras jag redan kunde när vi kom dit.

Lisa gjorde mig besviken varje dag med att aldrig köpa korv. Det var så många wurstmän och någon wurstkvinna som så gärna hade sålt en eller två till henne, men icke. Inte ens en inbakad i croissant ville hon ha.


Lämpligt nog passade jag in att vara sjuk ett par dar först, men det gick över efter att ha konsulterat ett apotek och fått illgröna och stora röda tabletter.

Vi upptäckte att drinkar kostade lika mycket som öl. På söndagen lämnade vi vårt rum halv fem.

Av någon anledning hade vi fastnat för Hitlers bunker så det var ett mål vi ville till. Dessvärre var ambitionsnivån sådär och den verkar inte finnas kvar heller. Vi har dock misstankar om att ett annat monument byggts över det.

I hela stan vimlade det av kvinnor och män i alla åldrar med små blå plastskyltar på bröstet där det stod något på olika språk. Tyskland har ju en tradition av att märka ut folk, men det kändes ändå lite underligt. Efter någon dag såg vi först en skylt där det stod ”Var ständigt vaksam” och sedan en med ”Keep on your watch”. Då konstaterade vi att det måste röra sig om en sekt som uppenbarligen inte har några problem med att stoltsera med det. Eftersom vi inte är särskilt smarta alltid i vanliga fall var vi naturligtvis inte det i ölland heller. Inte förrän vi tog en tur ut till Olympiastadion för att se vad den före detta förbundskanslern hade för arkitektoniska preferenser bortsett från inhägnade tätbebyggda områden med ladliknande boningshus kopplade vi vad det var frågan om. En gigantisk Jehovas Vittnen-konferens var förlagd dit. Så det var vi och ett par tusen obehagliga människor som möttes. Ingen försökte värva oss dock. Vi såg kanske för förlorade ut redan.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0