Smygstarta våren med vin
Ja, så står en rubrik på Sydsvenskan. Vad den innebär vet jag inte, men jag kan tänka mig att det är Anders Fagerström som tipsar om krispiga, vita viner och lätta röda. Om att klunka lite för mycket vin är definitionen för vår så kan jag intyga att den är på väg. Det står också tulpaner i glada färger på bordet - ännu ett tecken. Båda dessa indikationer skulle jag vilja säga gör att man aldrig behöver känner vinter. Nuförtiden är det ju inte svårt att vara miljöbov och köpa blommor uppdrivna under slavvillkor med tveksamt EU-stöd så den punkten kan vi ju avklara utan att ens behöva tanken egentligen.
En av de saker jag minns bäst i trädgårdsväg från när jag var liten annars är just tulpanerna vi hade växandes i trädgården längs med gräsmattan. Jag vet inte om mamma planterade nya lökar varje år eller om de magiskt kom upp sig själva. Jag har en föreställning om att man måste sätta nya eftersom det är en lök, men den är säkert felaktig. Det är det mesta som har med växter och mig att göra. Det innebär inte att jag misslyckas. Sånt ligger inte för mig om jag kan undvika det. Istället satsar jag på samma sak som alla framgångsrika personer gör nämligen att fråga och lära mig. Tips. Förutom tulpanerna var libbstickan dominant som det ogräs det växte som i vår trädgård. Blev hur stor som helst och smakade alltid lika beskt för en barnmun. Skulle inte förvåna mig om jag sätter libbsticka när jag skaffar hus och svär över att den vägrar ta sig. Så brukar det vara med växter som ogräsar sig såvida det inte är riktiga ondingar som kirskål. Det går att äta ja. Ja, jag har ätit pesto på det. Nej, det var inte lika gott som sådan gjord på basilika eller andra valfria örter. Annars var det mest stockrosor överallt och fina röda rosor. Jag vill ha dem med i mitt framtida hus. Så är det om man är smygnostalgiker vilket jag verkar vara.
Nu ska jag ta ett glas vin till och med det fira in våren i några klunkar till.
En av de saker jag minns bäst i trädgårdsväg från när jag var liten annars är just tulpanerna vi hade växandes i trädgården längs med gräsmattan. Jag vet inte om mamma planterade nya lökar varje år eller om de magiskt kom upp sig själva. Jag har en föreställning om att man måste sätta nya eftersom det är en lök, men den är säkert felaktig. Det är det mesta som har med växter och mig att göra. Det innebär inte att jag misslyckas. Sånt ligger inte för mig om jag kan undvika det. Istället satsar jag på samma sak som alla framgångsrika personer gör nämligen att fråga och lära mig. Tips. Förutom tulpanerna var libbstickan dominant som det ogräs det växte som i vår trädgård. Blev hur stor som helst och smakade alltid lika beskt för en barnmun. Skulle inte förvåna mig om jag sätter libbsticka när jag skaffar hus och svär över att den vägrar ta sig. Så brukar det vara med växter som ogräsar sig såvida det inte är riktiga ondingar som kirskål. Det går att äta ja. Ja, jag har ätit pesto på det. Nej, det var inte lika gott som sådan gjord på basilika eller andra valfria örter. Annars var det mest stockrosor överallt och fina röda rosor. Jag vill ha dem med i mitt framtida hus. Så är det om man är smygnostalgiker vilket jag verkar vara.
Nu ska jag ta ett glas vin till och med det fira in våren i några klunkar till.
Kommentarer
Trackback
