Zlatans bok

Stadierna i intresset för Zlatans självbiografi:

  1. En bok? Jaha.
  2. En bok? Hmm..
  3. En bok, intressant.
  4. En bok! Zlatans bok!
  5. Zlatans bok, jag vill ha!
  6. Zlatans bok!!! Vem f-n var Steve Jobs? Zlatans bok!

Så jag önskar mig Zlatans bok. Det räcker med ett ex.

 



Fotbollen

Den dära fotbollen. Jag har alltid, eller åtminstone så länge jag kan minnas, varit bollrädd och visat upp en fantastisk förmåga att undvika att bli träffad av dem. Det visar på ett alldeles utmärkt bollsinne skulle jag säga! Trots min misstrogenhet mot bollar spelade jag fotboll hela mellanstadiet igenom. Nu var det kanske inte så att det var en sport jag gick in i med entusiasm, inte heller pga något intresse och därmed  tryck på mig hemifrån. Istället var det mina kompisar som mer eller mindre tvingade mig och när jag väl hade gått med på att vara med en gång fanns ingen återvändo. Om inte jag var med var laget för litet och skulle förlora på walkover. Så jag ägnade helgerna åt att flytta mig från bollen match efter match. Som tur var var mina kompisar duktiga och såg till att vi vann serien gång efter annan. Det innebar glass efter varje match och en utflykt till Tosselilla på sommaren.

Nu finns däremot det där intresset som saknades då. Inte så att jag vill ut och rulla boll själv, även om jag nog skulle ge mig in i det med lite mer jävlar anamma nu än när jag var 10, men fotbollen har tagit en stor del av mitt liv i anspråk ändå. Att följa Mff är dock mer förknippat med ångest än glädje. Efter guldet förra året mest glädje och lättnad att få en paus. Den här säsongen med skadade spelare, ingen tränare i egentlig mening förrän Norling alldeles för sent kom in i bilden mest ångest. Undermåliga resultat, två matcher som fått brytas pga knallskott. Vad är grejen med dem förresten? De låter, man får ont i öronen, och alla önskar i stunden livet ur den som kastar.

Allsvenskan har som sagt inte varit något att hurra över alls hittills. Malmös bästa matcher är de som inte har fått spelas full tid. Istället har man mått dåligt mot Torshavn, även om det var ganska roligt att höra färöingarna på sitt låtsasspråk på webbradio, ingen annan sände ju bortamatchen. Rangers var årets positiva överraskning. Jag undrar om det var någon som verkligen på riktigt trodde att Malmö skulle ha en rimlig chans mot dem. Jag gjorde det inte iaf. Knäpp returmatch där också. Sen var det Milan och den lekstugan kunde man ju inte annat än tycka var underhållande. Och därefter totalmoset i Zagreb. Mff glömde den där lilla detaljen som de får betalt för - att spela. Istället for de omkring som yra höns med en räv i stjärtfjädrarna. Och Dusan som ändå skött sig förhållandevis väl under våren totalkollapsade, vilket säkert var anledningen till att han såg ut att fundera över var det fanns rep att hänga sig med igår efter returen. För returen var ju annars fantastisk! Först riktig kämpaglöd och sen när de var elva mot tio man var det som att proppen gick ur och de verkligen vågade ge kroaterna en match. Och så nära, så nära var det.

Vad som ändå gör att jag börjar tröttna på att gå på fotbollen är alla idioter, som dessvärre glatt påhejade av hålligången/capon Agron, hellre ger utlopp för sin idioti än bryr sig om vad som händer på plan. Att domaren sålt sig som en hora, att det är en hora på linjen eller att en spelare bara i största allmänhet är en fitta är något jag inte kan förlika mig med. Det är lätt åtgärdat med de män som står runt en, bara att säga till en gång så ber de om ursäkt och slutar. Men då talar vi om ett tiotal personer och i klacken står många tusen. Samma sak med alla hatsånger. Man säger att man vill undvika våld, förstörelse och huliganism. Börja då med att rensa i ramsorna och sångerna - så länge hatet är accepterat där accepterar man också att det accelererar.

Sen kan man fråga sig varför alla puckon som ropar ut att de runkar till fotbollskväll inte istället för att vara på matchen letar reda på en tjej eller kille att ligga med. Patetiska jäklar.






0-1

Malmö vinner övertygande i CL-kvalet borta mot Glasgow Rangers. Man hör klacken ut i rutan. Hemmasupportrarna är tysta. Vi sitter i soffan Julian, Krill, Jonas och jag och undrar vad som händer. Malmö spelar ju boll så som de ska och inte så som de gjort mer eller mindre hela tiden den här säsongen. De passar och bollen når rätt person. De gör brytningar och vinner bollen. De behåller den när de blir utmanade. De skjuter mot mål, på mål, i mål. Allt är som det borde och vi förstår ingenting. Men glada är vi. Nedstämdheten som per automatik infinner sig vid den inledande tysta minuten släpper och vi ser hopp igen. Om än bara i fotbollen, så ändå ett steg på vägen.

Ett lag som samarbetar, det är så vi vill ha vårt samhälle, ett samarbetande, inte motarbetande samhälle. En plats för pluralitet så som syns i fotbollen. Åtminstone vad gäller etnicitet. Det finns arenor där alla är välkomna och där vill jag också vara.



Uselt uselt

Man kan inte annat än att bli arg när man ser Mff:s matcher nuförtiden. Och nu är det inte ens frågan om huruvida vi sak få poäng i nästa match utan om hur långt ner i pojklagen spelarna ska hämtas. Idag Simon Kroon från start, och han är inte ens ordinarie i A-truppen. Jag försökte i mitt lilla huvud reda ut vilka som är möjliga för spel mot Norrköping. Inte den lättaste uppgiften. Blev att kolla på hemsidan vilka som är kvar:

  • I mål: Dusan och Dejan.
  • Backar: Halsti, Jansson, Yago, Ricardinho, Stenström (eller är han skadad?), Malm (hel?).
  • Mittfält: Miljan, Ivo (fast inte helläkt), Durmaz.
  • Anfallare: Larsson, Rexhepi, Alex Nilsson, Mehmeti (fast höftproblem).

Jo, men det ser ju lovande ut. 0 ordinarie i mål, 1,5 i baclinjen, 1,5 på mittfältet och två anfallare. Fint. Blir säkert skitbra. Och Färöarna på det sen också. Skoj. Verkligen.



Redo för derbyt

Himmelsblå från topp till tå och in och ut:







Säsongsinledning!

Det var säsongspremiär för ett tag sen. Bortapremiär hemma, den bästa av två världar. Att Malmö vann är ingen hemlighet, inte heller att det rullat på som serieetta heller. Det är fint. Tänkte bara dela med mig av hur fint det var då mot Trelleborg:


Matchstart. Sammanbitna ansikten. Bara Lisa som ser ut att ha tillförsikt.


Vid 1-0 blev det gladare miner! (Det var garanterat Tff:s högsta publiksiffror för säsongen. Deras stadion tar ju inte så många besökare som kom i Malmö. Ändå var inte alla sektioner öppna.)


När målen fortsatte trilla in blev pöjkarna så glada att de inte lyckades hålla sig i fokus.


2-4 slutade den fina matchen.



Väggkalender 2.0

Aluma sålde ingen väggkalender i år och VA-verket slutade skicka ut en för flera år sen. Jag har letat på Åhléns och Gallerix i jakt på en vettig, men misslyckats. Så till slut plockade jag på mig en av Coops när jag var och handlade häromdagen. Ful, skabbig, men funktionell. Lite väl ful för att jag skulle vilja ha den på väggen dock så jag pimpade den med det bästa jag hittade i bildväg i tidningen senaste veckan:






Guldcitat

Jag utlovade en fortsättning och det har ju gått två veckor nu så det kan vara läge att påminna om guldet igen. Lisa har varit så seg med bilder så det blir bara Krillans:




På väg ner.


Krill var fortfarande mer i chock än glad när vi kom ner till plan.


Så glada i sina hjälmar. Inga tramsiga diadem som damerna fick. Vad var grejen med det? Att de är små söta prinsessor? Har svårt att tänka mig att de är det.


Petter anslöt på Möllan.


Jag drack öl. För många öl.


"Bra jobbat", sa jag till Halsti sent om natten. Han höll med: "Ja, visst är det. Jag brukar aldrig få blondiner på kroken. Bra jobbat tycker jag med." Jag fnissade mig tillbaka till Krill.

Alltså, Lisa drack ju inte starkare än cola på Hipp, hade någon ursäkt om ny chef på jobbet nästa morgon, jag vet inte. Hon var iaf oerhört mycket mer uppmärksam än jag verkar det. T ex stod Kruys med tre polare i en ring och demonstrerade runkrörelser. Han är för spexig den!


Gisches slips är som sagt i Fulles ägo.

Muddi om han skulle ta plats i startelvan nästa säsong: "Ja, det hoppas jag!" Underförstått, något annat vore en fullständig orimlighet. Uppvisar alltså vissa likheter med Dardan. Om jag inte missminner mig höll han också med Dardan om tjejen som var en hora för att hon hade sex med sin kille när de var på semester. De är för härliga de där två.

Lisa om Alex anmälan för misshandel: "Gillar hans kommentar i expressen på fråga om han var berusad: nej hade druckit lite lagom. Jag såg honom raglandes grovhånglandes upp en tjej jämte baren. Men lagom kan ha så olika innebörd för folk."


En Mff:are och Djurgårdare som hyllar Malmö på Stortorget. Den ena lite slitnare än det andre.

För övrigt tycker jag inte att man ska ta bort Bajen forever från pokalen. Det är för roligt.



Guld är en himmelsblå metall

Det har varit stressens och anspänningens tid. Men nu har vi gått in i en ny, glädjens period! Det var så vackert på stadion. Vi var på plats i kön in strax efter tre. Sen väntade vi och väntade på att släppas in. Jag såg förvånandsvärt många bekantingar framför och bakom oss. En del hälsade jag på, andra låtsades jag inte se. Allt som vanligt alltså. Väl inne letade vi redan på Fulle & co. Det var förvånansvärt bra med plats och jag var oerhört nöjd med att kunna luta mig mot väggen. Nerverna hade slagit ut i full blom och illamåendet och den allmänna varför-utsätter-jag-mig-för-det-här-känslan slog ut mitt balanssinne tillfälligt.

Det släppte tillfälligt vid målet. Och läget förgylldes än mer vid det andra. Avsaknaden av matchbilder från Olympia fulländade glädjen. Sen var det dags att springa ut på plan!


Se så påklädda spelarna fortfarande är!


Vid det här laget är det en del som inte har fått behålla mer än sina kalsonger.


Det var så fint! Och gräset luktade så mycket gräs!


Alla ville naturligtvis ha souvenirer.


Så även vi!

Medan spelarna öppnade skumpan i omklädningsrummet gjorde vi detsamma hos Lisa. Hon hade tänkt till hon och lagt flarran på kylning! Så vi satt där Lisa, Krill, Shitty och jag och drack bubbel och kollade sporten. Det var som det skulle. Precis som det skulle. Sen sökte vi oss till Möllan där vi mötte upp med Petter och ölade oss kvällen fram. Vi fick också lära oss några nya sånger som denna "Han kom som ett flyktingbarn, nu är han kung i stan! Dardan Rexhepi, Dardan Rexhepi." Ja, precis.

På väg till Debs guldfirande träffade vi på Fulle och Jonathan. De skulle till Hipp för lagets firande. Det lät roligare. Så vi cyklade på istället. På plats shottade Halsti minttu och dansade på bardisken. Det senare upprepade Dahlin en timme senare. Och så var det kramkalas med alla spelare. Tuffare än så är vi inte.

På väg därifrån: Elanga pissade i ett gathörn.

Läste idag om pokalen: "Det är en och annan som har tagit på den. Den är inte skinande nyputsad, utan det är mycket läppavtryck och annat." Vad är annat undrar jag. Vill jag veta?



Snart kan vi andas ut igen

Det var ett tag sen Mff var lite mer utförligt på tapeten här. Det finns det naturligtvis skäl till. Ångest heter det. Sen Malmö mycket vackert gick om Töntingborg har de tävlat i att ligga på samma poäng. Från Malmös sida är det naturligtvis för spänningens skull, från Helsingborg att man inte lyckats prestera bättre. Det var till exempel därför Ivo såg till att få sin sjätte varning igår och Helsingborg släppte in två mål mot slutet i söndags.

Annars menar Olle på att jag är full av konspirationsteorier. Det är inte så konstigt när man ser hur andra lag lägger upp sitt spel. HBK då till exempel, varför skulle de ha en offensiv laguppställning? Nej, nej, mycket bättre att kräla omkring längs kvalstrecket om man kan ge segern åt HIF. Naturligtvis. På samma sätt var det en självklarhet att Rydström drog på sig ännu en varning och därmed avstängning mot samma lag på söndag. Han hade ju till och med lovat att vinna slutmatchen, men det vet man ju sen gammalt att de där kalmariterna inte är att lita på. Mjällbys avstängningar är desto trevligare, men lag från Jimmie Åkesson-land är högst opålitliga.

Jag tänker vara glad idag med så kan ångesten inför söndag få återvända imorgon. Lite respit behöver man.

Annars har vi ju en del omvänts den här säsongen. Som sig bör:


Cissi lämnade IFK. Det där med att komma från västkusten duger inte som skäl att hålla på Göteborg. Det insåg även hon.


Victor, i likhet med flickvännen han skymmer, föredrar numera Malmö framför Kalmar. Som sagt födelseort är irrelevant.


Olle, till höger, säger sig hålla på Häcken, men valde tidigt Yago och igår var han med och hurrade på Malmö mot BP. David, följaktligen till vänster, är svårare att omvända. Han är lite för kär i Djurgårn. Dock insåg han helt korrekt att Malmö är de enda värdiga guldvinnarna den här säsongen redan i början av oktober.






Sköldpaddor

Bamse har alla läst/sett/lyssnat på om man är uppvuxen i Sverige de senaste många åren. Uppenbara favoritkaraktärer är Vargen (tänk så söt han var när han var liten och övergiven av sina föräldrar och de andra barnen var elaka mot honom och sen så elak), Farmor (bäst när hon steker köttbullar till döds åt draken) och naturligtvis Skalman som inte skyr lite droger för skojs skull. Just Skalman är väl den man gillar bäst i vuxen ålder. Mat- och sovklocka är något alla hade velat ha, liksom allehanda uppfinningar i skalet. Bra kille helt enkelt. Därför tycker jag att man kan strunta i vad kängurur (är det för övrigt inte en wallaby?) och läskiga ödlor har att säga nedan:





Derbyt

Låt oss glömma valet en stund och påminna oss om glädjen i onsdags:


På väg till Stadion.


Positiva miner före matchstart.


Fulle mer nervös.


Stämning.


1-0 Fulle gladare

2-0 Andas ut, lycka, glädje.



Just nu - inga kommentarer





Transferperioden över

Ok, nu är det hög tid att bestämma sig för vissa personer. De som tidigare hade Ofere och valde Elanga när han var skadad får honom permanent nu. En del har dock dubbla förstaval. Det är inte ok. Ordning i leden!

Blem - Durmaz
Farmor - Agon
Fritte - Hamad (pratade om ett byte?)
Fulle - Dusan (Rolle suppleant)
Harry - Kruys (pratade om ett byte före sommaruppehållet?)
Jag - Yago (Sudic egentligen (och ett litet hjärta till Dejan, men det är bara för att han är snygg))
Jofi - Elanga
Johan - Dahlin
Johanna - Agon
Jonathan - Elanga
Julia - Halsti
Krillan - Gische (Agron suppleant)
Lisa - Larsson/Halsti (hon måste bestämma sig)
Max - Ricardinho/Halsti (hur blir det när Halsti är tillbaka?)
Oscar - Larsson



Guldet snart hemma!

Jag har inte nerver för fotboll. Idag var jag så pass nervös och stressad att jag knappt kunde sjunga med i en enda ramsa. Jag stod mest och kramade mig själv och försökte att inte irritera mig på hur domaren uppenbarligen har ett horn i sidan till Malmö. När jag inte störde mig på det fanns det andra idioter att undra över. Vad är grejen med att skrika hora, fitta och bögjävel? Och varför sjunger hela klacken att domaren har sålt sig som en hora? Vem tycker att det är ok och varför? De jobbar så jäkla mycket för att få bort sån skit, men så fort det blir stressat kommer det igen. Oavsett, nu leder vi serien och snart är guldet hemma!





Bladneger

Jag var en sväng till Skillinge i veckan. Över den obligatoriska drajan berättade jag för farmor att hennes kille hade gjort två mål mot Halmstad. Att det var Agon hon hade valt att ligga med hade hon glömt: "Men han såg ju så ful ut i tidningen!" Så jag påminde henne om resonemanget hon fört  vid valet, den distinkta näsan, mycket hår och att han gjort många mål. Efter det var hon på banan igen. "Nej, så mörk var han ju inte. Man vill ju inte ha en bladneger." Jag kände att det var dags att reda ut det här med vad en bladneger är egentligen. En del saker är man sorgligt okunnig om. Jag som hade levt i illusionen att bladneger var synonymt med blåneger fick veta annorlunda: "Nej, nej! En bladneger är en sån där ful neger med sån där stor, äcklig mun. Men det finns ju snygga också." Det sista sagt med en blinkning. Om man kollar på Mff tror jag att farmor skulle peka ut Elanga som bladneger. Ska kolla upp det och rapportera vidare.

Förstaträff på bildgoogling av bladneger:




Sven, en dålig AIK:are

Sven har uttryckt en viss uppgivenhet och kanske också en smula irritation över att jag lade upp bilden på hans attack av min hand. Han menar att sanningen är mer än så. Och naturligtvis har han rätt. Jag försvarade mig fint. Medan inget syns på min hand nu, har hans underarmar sårskorpor. Så kan det gå.
Vi gick på matchen och det var väl tur för Svenne att det gick som det gjorde. Annars hade han nog inte klarat att leva med tre syskon i himmelsblått.
Sven var inte helt nöjd med att ha oss som sällskap. Andra AIK:are på bussen tittade surt på honom.
Utanför Råsunda förklarade Sven att "Oavsett vad kommer AIK att knulla er familj sen."
En tjej i gul-svart gick förbi i för höga klackar. Sven kommenterade "Hon ser ut som hon haft analsex i tre veckor. De gör allting för laget."
Det är så olika hur man resonerar. På lördag är returen och det verkar som att Shitty och Svenne kommer ner till den.


I försvar

Igår misshandlade Sven mig. Man skulle kunna tro att det hade varit rimligt att tänka att det naturliga är att vara trevlig mot sin flickväns syster, men icke. Istället bet han mig i handen. Allt för att han är en Solnatattare.


Transferperioden i full gång

Eftersom det är jag som administrerar Mff-liggelistan vill jag nu uppmärksamma berörda om att just nu är fönstret öppet och man får byta utan risk för mer hån än vanligt. Till exempel skjutsar jag ut Dardan med sina spruckna lilltånaglar.
Stella och jag var på Scaniabadet idag när den där fantastiska kombon av män i 30-årsåldern som tycker att de är fantastiskt roliga, sociala, trevliga och snygga och dessutom som kryddan på moset har med sig en gitarr invaderade vår plankyta. Så vi fick genomlida riktigt dålig musik, både i val och framförande, tills Stella dumpade mig för att svartköpa biljetter till Roskilde för 3000 kr stycket. Sinnessjukt, men har man pengar så har man.
När jag sedan tittade upp nästa gång ligger tre män med huvudet mot mig bredvid. Jag kände mig iakttagen och stängde ögonen en stund tills jag hör att de börjar tala om Mff. Då har Dardan anslutit och nu är hans fot rakt upp i huvudet på mig, eller inte rakt upp, det skilde säkert två, tre decimeter mellan min näsa och hans tår. Så vad jag kan erbjuda i skvaller på den fronten är att Henke ringt honom två gånger under midsommarhelgen och försökt få över honom till Bois. Detta dög då inte för Dardan. Ett utlån på en höst med speltid, vad är väl det mot att än så länge ha fått göra ett inhopp i allsvenskan och annars bara U21.. Istället förklarade han för sina polare att han skulle Turkiet. Kompisarna, varav en var Muddi, tyckte att Landskrona var mer strategiskt. Medan Dardan förklarade sen för en av dem att tjejen han var intresserad av var en hora. Hon hade legat typ hela tiden med en kille hon hade varit på semester med. Jo precis. Dardan inte kvar hos mig längre.
Durmaz tittade också förbi en stund, men då pratades inget av ovanstående.
Sen gick jag hem och smorde in min Dannebrogspåmminande rumpa. Ikväll återfinns jag än en gång med Cissi på begivenheter. Denna gång i parken med mat och vin/öl. Det är ju sommar.


Vårt tifo



Nöjda i halvlek. Och efter matchen.



Tidigare inlägg
RSS 2.0