genom nålsögat

Så hade jag ägnat förmiddagen åt att bli förbannad på SD. Naturligtvis dimper Skånepartiets rasistpropaganda ner i brevlådan sen. På brevlådan märkt med åter avsändaren och ett samtal till Posten. Det är något med det där att man ska slänga ut alla muslimer och utrota islam som jag finner stötande. Jag vet inte vad det är, men det är något som ringer lite fel i mina öron. Cissi vägrade delade ut det och blev prickas. Alla brevbärare borde göra så. Jag är besviken på min.

---

Jag har sett blogginlägg lite varstans om SD:s valfilm där kvinnor iklädda niqab jagar bort pensionärer med sina barnvagnar. Nu har jag dålig koll på statistiken, men är det inte så att barnafödandet är lika lågt bland invandrarkvinnor som bland kvinnor födda i Sverige? Jag har bestämt för mig det. Jag har också bestämt för mig att barnafödandet fortfarande är så pass lågt att de kommande pensionärernas utbetalningar kan bli svåra att klara. Det är ju något som krävs där med befolkningen. Vad kan det vara? Balans kanske? Men det är klart, balans kan aldrig uppstå när vi släpper in folk i landet som redan har avklarat hela bidragsperioden från 0-19 år. De skulle ju aldrig kunna bidra med något. Nej, nej. De kommer ju hit för att leva på bidrag. Naturligtvis. Mitt fel att tänka annorlunda.

Vad gäller att fyran inte vill visa valfilmen. Jag har inte så bra koll på juridiken där. Får man lov att visa reklam som är ren hets mot folkgrupp? Eller räknas det alls som en folkgrupp när det är så få personer det gäller? Jag vet inte, men jag har än så länge inte sett någon kvinna iklädd niqab med barnvagn springa omkring på stan i jakt på pensionärer. Jag har nog knappt sett någon med niqab, eller burka för den delen, alls. Men så är jag inte en gammal tant med rullator heller. Det är ju de som ska akta sig tydligen.

---

Har jag nämnt att idag är starten på mitt nya, nyttiga liv? Med nytt och nyttigt menar jag inte samma sak som varken Anna Skipper eller valfri idrottsutövande människa. Min definition är mycket mer bekväm än deras. Jag behöver inte förstöra morgonjuicen med att hälla i äckliga alger eller springa fem kilometer flera gånger i veckan. Det nästan enda jag ska förändra är att se till att inte bara äta bröd och ost i olika former, utan få in lite protein och grönsaker också. Borde inte vara så svårt. Nu sade jag nästan så det är uppenbarligen något mer som ska till i mitt nya, nyttiga liv. Det andra steget är att jag ska börja gå på jympa igen. Nu ska man naturligtvis inte överdriva användandet av muskelgrupper så jag tänker en gång i veckan, två om jag känner mig oerhört hurtig. Ni ser, snart är jag alldeles ny och nyttig och ni känner knappt igen mig!


Jag när mitt nya, nyttiga liv kommit igång.

---

Jag har inte nerver för fotboll. Idag var jag så pass nervös och stressad att jag knappt kunde sjunga med i en enda ramsa. Jag stod mest och kramade mig själv och försökte att inte irritera mig på hur domaren uppenbarligen har ett horn i sidan till Malmö. När jag inte störde mig på det fanns det andra idioter att undra över. Vad är grejen med att skrika hora, fitta och bögjävel? Och varför sjunger hela klacken att domaren har sålt sig som en hora? Vem tycker att det är ok och varför? De jobbar så jäkla mycket för att få bort sån skit, men så fort det blir stressat kommer det igen. Oavsett, nu leder vi serien och snart är guldet hemma!

---

De årliga åtta dagarna av kransare i Malmö har passerat. Förra året lade de konserterna på så lagom avstånd i Folkets park. I år ville de alldeles uppenbarligen inte ha mig dit. Det ville å andra sidan andra så jag befann mig på posthusplatsen några gånger ändå.

Första fredagen hade Cissi ett program som det inte var mycket annat val än att följa. Först ut var Nymfens favoritband Vit Päls. Sen Efterklang och Pascal. Jag hade pluggat in banden så gott jag kunnat under dagen. Inte Vit Päls då, har aldrig varit ett fan av dem. Det var däremot Cissi och Blem som hoppade upp och ner hela konserten. Efter att vi hade ägnat fem, sex timmar åt att halvfrysa till och vänta på band kände jag spontant att "tänk så trevligt det var när det var på Mölleplatsen och man slapp vinden". Fördelen nu var naturligtvis att man kunde ha med sig egen öl.


Nymfen fick stanna hemma. Cissi och Blem drack rödvin i ett plastglas de snott från något barn.

Sen fanns det planer på att se The Pains of Being Pure at Heart och Jonathan Johansson på lördagen, men som den som har minne vet regnade det. Utan tält kändes det sådär att bli kall och blöt så Stella och jag stannade hemma. Så dem pluggade jag in i onödan. Stella uppmärksammade att jag hade Lips (har jag nu med, bara ingen konsoll) så när Lisa anslöt lite senare hade jag fått 4 600 000 poäng på Erase and Rewind och Stella spridit sångglädje genom andra fina 90-talslåtar. Sen gick vi på Debaser som hade maraton i bra musik. Jag blev leggad.


Så vackert.

Några dagar sen regnade det också och jag kollade lite fotboll (hbk-mff 0-2) och tog en tur till Skillinge. Då såg jag inte Gaby and the Guns eller Band of Horses. Ännu onödigt plugglyssnande. På onsdagen höll Lisa sin första förhandling som "fru ordförande" så då drack vi vin på Mosaik. Jag blev leggad. Efter en stund satte sig två brudar vid vårt bord. Oerhört irriterande, störiga brudar. Den propra, blonderade typen som låtsades bli förvånade när killarna som anslöt visade sig ha betalat deras öl för dem. Oväntat sådär skulle jag säga med tanke på att de såg när de betalade. En give away att lämna över hundralappar till servitrisen rakt framför ögonen på dem tänker jag. Men men, det finns idioter överallt. Vad som mer retade mig var att jag har träffat dem någonstans någon gång och tvingats ha en konversation med dem. Jag gissar att de är bekanta till Stella eller Bettan, annars vet jag inte var jag skulle träffat dem.

Det blåste en smula så att man fick hålla i vinglaset om man ville behålla innehållet. Det var det andra vid borden runtom som missade. Vi åt tapas som var dåliga. Servitrisen var osedvanligt otrevlig. NRJ in the Park hade något på stora scenen så vi fick höra massa dålig musik. Sen imponerade jag på Lisa med att kunna sjunga med i i princip hela texten till Natteravn.


Ni ser hur girigt hon tittar mot scenen i förhoppning om att Seebach ska gå på snart.

På torsdagen var det dags för Posthusplatsen igen. Cissi som smitit iväg till Popaganda med Krillan hade mer eller mindre förklarat att jag var dum i huvudet om jag inte såg Dag för Dag. Så med vilda protester från Lisas sida gick vi dit. Man skulle kunna undra varför Lisa var så avig till att se ett för henne okänt band. Jag hade lyssnat in mig lite i vanlig ordning. Jo, men det var ju så att Halsti stod och kastade rockringar på färgglada pelare, försökte pricka hål med bönkuddar och byggde med klossar på Lilla torg. Det kunde inte Lisa missa. Så det blev en kompromiss. Halva konserten och sen Mff:are. Och om det var värt det! Det var så roligt och jag skrattade så mycket att jag fick ont i magen. Lisa sneakade till sig signerade idolkort på dem. Jag fick Dejans, hon pussade på Halstikortet och Dahlin ska hon ge till någon på domstolen.


Sympatiskt nog soundcheckade Oskar Linnros på scenen bredvid samtidigt som Dag för Dag spelade.


"Hälsa på farbröderna!" Vi skrattade så högt att de vände sig om och tittade på oss och såg generade ut. Men de är ju gamla, Dejan har ju faktiskt precis fyllt 19.

Underhållningen var total, men till slut var vi tvungna att avvika för att se Oskar Linnros. Nu var det plötsligt en kavalkad av folk jag känner eller är bekant med i alla fall på plats. Inte somd en klena uppslutningen till Dag för dag. Jag var redan tidigare förvånad över att de inte bokat in honom på Stora scenen. Vi hängde lite med Elin och Alex. Alex fattade ingenting och tyckte nog mest att det var smörja.



På fredagen slutligen hade Skurups skrivarlinje en heldag på Hedmanska gården. Det var paneldiskussioner, uppläsningar, poesibingo, musik och grejer. Jag hade inte engagerat mig alls i organiserandet, utan dök mest upp och läste lite och socialiserade till och från. Jag smet också ut och småskrattade en stund när Sudic och Durmaz tävlade mot kidsen.


Sudics knä visade inga svagheter. Lisa måste överdriva det där med korsbandet.


Leo som går i ettan läste också. Det var roligt när han sade att vi var svin. Sen tog han dessvärre tillbaka det lite.


Blem tog det inte på allvar hela tiden.


Sanna var som alltid jättebra! Vi pratade om att hennes musik hade man mycket väl kunnat köpa även om man inte kände henne. Så pratade vi om musik. Och Blem, det var Jenny Owen Youngs jag rekommenderade.


Efter Sanna stod Momofoko på scen. Då blev det fullt på Hedmanska och insläppet ströps. De hade lätt kunnat dra tillräcklig publik på Posthusplatsen. Kanske där de hamnar nästa år.

Efter Momofoko började det krypa i mitt sällskap så vi lämnade festivalen för Metro. Sen halvlåg jag i Lisas soffa sippandes på baileys och konstaterade att det nog var dumt att jag glömt äta. Så kan det gå ibland. Man skulle kunna tro att det hade varit en idé att göra det när man ändå hade all festivalflottmat inom räckhåll, men det enda jag köpte på hela veckan var en gräddbulle. Det är olika det där. En del gillar langos, andra väljer bort det och glömmer titta vad mer som finns.

---

I P1 förklarar en flicka på 6, 7 år sin inställning till djur:

 

- Jag tycker synd om djur, så då kan man döda dom som är elaka i stället.

- Vilka är det som är elaka?

- Om dom tar en macka trots att man säger att dom inte får, eller om dom bajsar på en människa. Då kan man döda dom.

 

Raka besked.

 

 

---

 

Jag var en sväng till Skillinge i veckan. Över den obligatoriska drajan berättade jag för farmor att hennes kille hade gjort två mål mot Halmstad. Att det var Agon hon hade valt att ligga med hade hon glömt: "Men han såg ju så ful ut i tidningen!" Så jag påminde henne om resonemanget hon fört  vid valet, den distinkta näsan, mycket hår och att han gjort många mål. Efter det var hon på banan igen. "Nej, så mörk var han ju inte. Man vill ju inte ha en bladneger." Jag kände att det var dags att reda ut det här med vad en bladneger är egentligen. En del saker är man sorgligt okunnig om. Jag som hade levt i illusionen att bladneger var synonymt med blåneger fick veta annorlunda: "Nej, nej! En bladneger är en sån där ful neger med sån där stor, äcklig mun. Men det finns ju snygga också." Det sista sagt med en blinkning. Om man kollar på Mff tror jag att farmor skulle peka ut Elanga som bladneger. Ska kolla upp det och rapportera vidare.

Förstaträff på bildgoogling av bladneger:

---

Mitt försäkringsbolag är oroliga för mig och hur jag tar hand om mina cyklar. Så pass bekymrade att de skickar brev med bifogade kopior från en artikel i DN om hur man förebygger cykelstölder. Det tycker jag är roligt. Själv har jag redan kommit fram till att skippa Persborg och att låsa fast ramen när möjligt. Men det är ju fint av dem. Visst är det?

---

Idag började jag skolan. Jag kom alldeles för sent på det där med att köpa en ny outfit, ryggsäck och pennskrin och allt sånt där. Jag valde iaf kombinationen av sedesamhet och white trash. Dvs, jag var alldeles utmärkt ordentligt klädd tills regnet gjorde mig till deltagare i en wet t-shirt contest. Så om någon hade varit nyfiken på mina underkläder eller hur solbränd jag var under min vita blus hade bara att titta när jag cyklade hem.

Annars så var det en tjej som ska gå skrivettan som hade basker. På riktigt.

---

Folk är roliga. Vad som är sämre är konsekvenserna av att just dessa människor ofta också är dumma i huvudet. Men det är klart att man ska förlora jobbet om man inte är gift och ändå har ett förhållande. Det är ju skandalöst. Om en kvinna då dessutom har gjort abort är det naturligtvis en självklarhet att hon inte ska få stanna kvar på arbetsplatsen. Det är mejeriägaren Vassilij Boiko som har sett sambandet mellan sina anställdas syndiga leverne och vädret i Ryssland nu i sommar. Ett självklart syndastraff. Så han har helt enkelt vidtagit åtgärder. Man måste ju förstå honom.

---

Oj oj, jag gjorde fel. Jag ber om ursäkt. Jag hängde bara ut Dulee Johnson. Det var ett misstag. Magnus Hedman var visst lika skyldig han. Det är offentliga uppgifter, bara att hämta från närmsta tingsrätt.

---

Ja, det är väl ungefär samma sak? Eller? Det är vad expressen tänker iaf verkar det som. I en artikel talas det om just bedrägeri medan det i en annan är sexköp (för övrigt, varför krävdes det FYRA personer att skriva den lilla artikeln?) det gäller. Nu kan jag naturligtvis ha fel och att Dulee Johnson kanske både har sysslat med ekonomiskt fuffens och betalat de här damerna. Jag vet inte så klart. Fast det känns kanske lite tveksamt. Iaf, är jag glad att han hänger där i Solna och inte i Malmö.

---

Att Cissi och jag lever stora delar av våra ledig liv i morgonrock är inte en nyhet för många. På sistone har det här med att klä sig dock fallerat något alldeles vad gäller mig iaf. Anledningen är naturligtvis den jag nämnde igår, nämligen min oerhörda avoghet mot regnkläder och paraplyn. Igår när jag kom hem med kattsanden hade regnet inte bara gått igenom skinnjackan, utan tröja, linne och bh också. Resultatet var detsamma på underkroppen. Bara att klä av sig. Idag var jag ute en kort sväng och köpte alvedon och nagellack och när jag kom hem var det bara att hänga kläderna på tork. Jag drar slutsatsen att jag inte är menad att ha kläder på mig så bli inte förvånade om jag öppnar näck nästa gång ni kommer på besök. Eller så köper jag mig ett paraply helt enkelt.

---

Jag har ännu en ledig dag idag. Planen är att köpa mer Västeråsgurka och cykla iväg till Kronborg och köpa kattsand. Problemet med dessa ändå ganska enkla projekt är uppenbara om man tittar ut genom fönstret. Jag gillar inte regn. Och inte paraplyer. Regnkläder är inte heller något jag sysslar med. Därav motståndet. Borde fundera kring något att bjuda Stella på i matväg ikväll också.

Annars vaknade jag av att någon ringde imorse. Jag svarade inte. Sen läste jag lite i Grave Sight, ganska underhållande. Jag upptäckte också att Nymfen hade klökts lite i sängen på sin kant så det blir att bädda om idag. Får se vad tant veterinären (jag har bara träffat kvinnliga veterinärer på djursjukhuset, och bara norska och danska sådana) säger när vi kommer dit med henne. Jag misstänker bröstcancer. Om det har med hennes hud eller kräkningar ibland att göra återstår att se.

---

Jag har semester en vecka nu. Det är bra grejer. Det är vad jag kommer ha hela kommande läsår också. I teorin. I praktiken är jag alldeles för prestationsorienterad och kommer väl vara busy busy allt som oftast. En plan är dock att sluta larva med det här att vakna vid sju, åtta som senast hela tiden iaf. Det är inte människovänligt när det håller i sig på helgerna eller andra dagar man varit ute och ränt.

På fredag nästa vecka, alltså avslutningsdagen på Malmöfestivalen ska jag läsa något på Ordscenen. När mer exakt vet jag inte riktigt, så långt har jag inte kommit i att kolla upp praktiska saker. Imorgon kanske jag tar tag i det. För ett tag sen, en och en halv vecka nåt, läste jag på SOL-centrum också. Fast då var det mer lite gnäll. Vad jag sade på ett ungefär kan om man skulle ha något intresse för det läsas på min dåligt underhållna Lindegrenblogg.

Idag kände jag mig som en talang så det räckte för en vecka egentligen när jag tvättade, diskade, skickade in csn-papper, självriskpapper och skaffade mig en ny cykel. Som inte ska bli stulen. Det är den för fin för. Alldeles röd och fin.

---

Jag har varit populär den här helgen, eller så är det andra som är populära och jag därför gått på deras kalas. Det beror på hur man ser på saken, bjuden har jag varit iaf.

Att gå till Molly krävde betydligt mindre ansträngning än Johans kalas. Molly hade flashat till det och fixat med all mat själv. Johan ringde in mig för att hacka grönsaker innan jag skulle till matchen. Hur den slutade vet vi alla. Eller den slutade ju inte, det var ju det som var problemet. Här går man och planerar sitt jobbschema efter mff och vad får man för det? Inte ett dugg. Att bollen inte kunde studsa och att spelarna vadade var petitesser i sammanhanget.


Vattensjuk plan? Nej, nej, du har bara en tår i ögat. Lätt hänt när man ser stadion.

Molly överlät ansvaret för grillen på sin pojkvän. Tändvätskebismak blev en effekt av den delegeringen. Fast det märkte inte Cissi och jag av som fick mat från engångsgrillarna. Praktiskt. Och mycket godare.


Henrik slängde på lite extra tändvätska för skojs skull.

Hos Johan var det en tjej som slarvat lite innan hon gick hemifrån. Vi vet alla hur det är. Hur många gånger har man inte hamnat på en fest och upptäckt när man väl är där att man glömt klä på sig mer än underkläderna? Vi var finkänsliga och påpekade det inte för henne. Istället skrattade vi lite då och då. Inte så diskret alltid kanske. Det är svårt när man sätter i halsen eller colan bubblar upp i näsan när man försöker kväva skrattet i glaset.


Jag missade. Hon har ju något i klädväg över halva rumpan ju.


Daniel håller minen. Inte mamma.


Exakt citat Lisa till Daniel: "Ge mig spriten, det behövs." Hon lyckades inte hålla minen för det.

Det var alltså en fantastiskt trevlig helg trots att jag missade omspelet av matchen. Folk borde fylla år oftare. Och bjuda mig på kalaset.

---

Expressen har koll på mycket. Nu vet jag den undermedvetna anledningen till att jag ville ha en Iphone.

---

Jag fick ett mms. Krillan hade fastnat med handen i toarullshållaren på Debaser. Cissi var god nog att ta en bild. I samma anda delar jag nu glatt vidare denna syn.