Helgmorgon
Jag sitter under täcket i morgonrocken, balkongen på glänt, sol som skiner in på parketten. Fedden växlar att spinna och berätta säkert spännande anekdoter från veckan som varit. Jag utklassar några i wordfeud och försöker komma på ett sätt att få femtio poäng med de två e:na jag har kvar mot en annan. Räcket som har lossnat lite i fästanordningen mot väggen på balkongen gnäller fram och tillbaka i vinden som kommer blåsa bort alla försök till frisyr jag ska ha ikväll när vi ska på bröllopsfest. Jonas är på Mc-huset och köper säkert ett par nya handskar. Ett nytt ställ hänger redan i en av de överfulla garderoberna. Sov gjorde jag så länge jag kunde imorse medan Jonas vaknade tidigt och köpte bröd på Gateau och kokade kaffe. Det är dags att boka klipptid snart. Jag hävdade för Lisa på Grand igår att det nog fick vänta lite eftersom jag ju klippte mig i februari. Sen kom jag på att det var förra året jag klippte mig i februari. Senast nu var före jul. Jag måste tacka ja till Rebeccas bröllopsfest i juli och kanske boka ett rum till oss på vandrarhemmet därute. Diskmaskinen brölar i köket som är belamrat av alla tallrikar som inte tål annat än yes i diskhon. Havet är mörkblått med massor av gäss som springer omkring på sjön. Jag är så trött att jag hade kunnat somna på studs om jag tillät mig, men måste snart klä på mig för en husvisning. Kanske ska göra en espresso. Fedden har lagt sig att sola. Jag kliade mig på hakan så att det började blöda när jag läste tidningen till kaffet imorse. Det är påsk nästa vecka och jag försöker få till Skillinge. Verkar smått omöjligt, men med lite tur kanske vi kan få ihop något ändå. Handlar lite om vad farmor orkar i fram- och tillbakaåkning också. På påskafton är det ett år sen farfar gick bort. Han höll på Djurgården. Killen som betygsatt matchställen på DN håller uppenbart på AIK som han ger högst betyg. Om Dif skriver han "Vita shorts, mörkblå bottenfärg och krage är nyheter som lyfter. Tidlös retrodesign som även funkar i Superettan 2013. Ang bortastället: Gult är fult." Malmö placerade han på tredjeplats. På måndag är det hemmapremiär. Då har jag tagit en timme ledigt från jobbet på eftermiddagen. Men nu är det helg. Och nu kom Jonas hem igen.
Dr Åsa?
Vadå Dr Åsa tänker jag varje gång? Bosse bildoktor vet jag vem det är, men den här Åsadoktorn? Det skrivs massor om henne och hennes mordbrandssambo, men jag har aldrig sett den här kvinnan i annat än bikini. Doktor? På en Robinsonö ätandes bantningskur? Nje, det kan inte stämma. Hon må ha skaffat sig en utbildning och ett yrke sen 90-talet, men att hon skulle vara Dr Åsa och inte Robinson-Åsa - glöm det.
Jag läser i en tydligen gammal artikel på Aftonbladet att stackars Åsa får "slåss mot fördomar att blond och snygg inte går ihop med seriös och smart." Jag undrar spontant, blond? Har inte hon mörkt, mörkt brunt hår? Har jag drömt? Eller är det måhända så att hon blonderat sig?
När jag googlar på henne httar jag skvaller om romans med Lars Leijonborg och associerar naturligtvis omedelbart till Sven-Otto Littorin aka "Dangerzone2010" aka "Mrfeelgood6". Inte p g a partitillhörighet utan ond-politik-tillhörighet. Det känns ju sådär fräscht oavsett. Särskilt när man ser att hon har sin doktorsexamen i Amerikat. Precis som all Totos utbildning. Om det är Fairfax eller inte vet jag dock inte.
Jag läser i en tydligen gammal artikel på Aftonbladet att stackars Åsa får "slåss mot fördomar att blond och snygg inte går ihop med seriös och smart." Jag undrar spontant, blond? Har inte hon mörkt, mörkt brunt hår? Har jag drömt? Eller är det måhända så att hon blonderat sig?
När jag googlar på henne httar jag skvaller om romans med Lars Leijonborg och associerar naturligtvis omedelbart till Sven-Otto Littorin aka "Dangerzone2010" aka "Mrfeelgood6". Inte p g a partitillhörighet utan ond-politik-tillhörighet. Det känns ju sådär fräscht oavsett. Särskilt när man ser att hon har sin doktorsexamen i Amerikat. Precis som all Totos utbildning. Om det är Fairfax eller inte vet jag dock inte.
Jag tog ett bad
Det var varmt. Väldigt varmt. Jag började med att trippa i stegvis tills det inte riktigt gick längre och då jag valde att luta mig mot badkarskanten så att jag doppade kanske halva kroppen. Medan tanken var att vattnet skulle svalna till lite rimligare temperatur plockade jag fram min bok och började läsa. För den som är intresserad kan jag berätta att det var Hunger Games jag öppnade. Alltså ingen vampyrbok. Kan hävdas tillhöra samma genre ändå. Jag hann i alla fall inte halvbada rumpan länge innan det som inte fick inträffa naturligtvis inträffade. Jag halkade ner med resten av kroppen med ett stort flosh. Boken klarade sig. Lite rutin har man trots allt. 40 sidor senare klarade jag inte längre. Inte alls behagligt när svetten rinner ner över ögonen. Inte alls. Så jag steg upp och nu sitter jag och eftersvettas något alldeles kopiöst i min morgonrock. Mysigt. Bara det jag ville berätta.
En lagom lördag
Jag var så trött. Att vi skulle göra något överhuvudtaget kändes som en oöverstiglig tröskel. Så vi stannade hemma.
Jag öppnade ostron med morakniv och en expertis som inte lämnade något att önska. Mycket imponerad av mig själv. Att det inte togs några bilder på min bravad eller på ostronätandet är bara otur. Nästa gång.
Champagne och jordgubbar som mellanrätt. Än en gång väntades bildtagandet tills allt var slut.
Sen fick vi mat och då kom jag ihåg att plocka fram mobilen.
Ekologiska alekokta musslor med spansk kalkongrytkorv och persilja. Mycket fint.
Jag öppnade ostron med morakniv och en expertis som inte lämnade något att önska. Mycket imponerad av mig själv. Att det inte togs några bilder på min bravad eller på ostronätandet är bara otur. Nästa gång.
Champagne och jordgubbar som mellanrätt. Än en gång väntades bildtagandet tills allt var slut.
Sen fick vi mat och då kom jag ihåg att plocka fram mobilen.
Ekologiska alekokta musslor med spansk kalkongrytkorv och persilja. Mycket fint.
Total straffrihet
Ibland undrar man. Förlåt, inte ibland, alltför ofta undrar man menar jag. Det här som talas så vackert om att alla människor har lika värde och lika rättigheter. Det låter ju så fint i teorin. Särskilt när folk tar sin småstadsmentalitet och applicerar problemen med att brevbäraren inte trycker in tidningen ordentligt i brevlådan så att den blir blöt regniga lördagmorgnar på folk med verkliga problem. "För allt är ju ens eget problem." "Man har sig själv att skylla." Vanliga uttryck för ignorans. Sådant som gör mig rädd för hålor. Inte för att det inte finns i lika hög grad i riktiga städer, men jag har mött det tusenfalt oftare på landsbygden. Troligtvis för att det är svårare att avsvära sig folks bekantskaper när man träffar dem varje dag i mataffären. Det är inte de personerna jag tänker på i första hand just nu, men deras attityder och inställningar till andra människor är problemet. Det allmänna jag-jag-jag-tänkandet. Och den som accepterar det lilla godkänner genom knappnål till silverskål-teorin i förlängningen vulgariteter av omänsklighet. För det är ju det man kan fråga sig, hur kan onda människor leva med sig själva? Hur kan de klara att inte ta livet av sig med tanke på hur de handlar mot sina medmänniskor?
Vad jag tänker på? Det finns så mycket. Först och främst dagens ledare av Hanne Kjöller på DN. Den är briljant. Och det är skrämmande att jag tycker att den är fantastisk för vad hon säger är inget annat än rent sunt förnuft. Det föreligger ingen bakomliggande djupanalys. Det är bara vanlig, enkel, hederlig sanning. Vad det handlar om är hovrättens beslut om rättlöshet för personer med funktionshinder. Hur oförmåga att beskriva detaljer av en våldtäkt när man inte ens kan ordet för vad som skett en innebär att det är fritt fram för gärningsmannen. Domen som jag förstår innebär att om du till exempel har nedsatt språklig förmåga eller nedsatt förmåga att uppfatta situationer och fokusera på rätt detaljer eller för den delen bara inte har fått tillräcklig sexualundervisning för att förstå vad som händer kan din berättelse hur sammanhängande och klar den än må vara inte anses vara tillräckligt tillförlitlig för en fällande dom.
För inte så länge sen uppmärksammades det, i ekot tror jag det var, hur personer med utvecklingsstörning kunde unyttjas och utnyttjades sexuellt utan rättsligt skydd. Personerna kunde inte ge en sammanhängande historia på grund av sina funktionshinder så deras berättelse medgav inte fällande dom.
Men det fanns väl inga bevis säger idioterna som tror att systemet alltid värnar om sina medborgar, som tror att man visst kan jobba när man är döende i cancer och kräks när man vänder på huvudet och därför förtjänar att vara utförsäkrad. Jo, men visst finns det bevis. I båda exemplen ovan har bevisen varit tydliga inte bara med dna som ju inte säger någonting egentligen så länge förövaren hävdar medtycke, utan även med poliser, psykologer, utomstående som har träffat de inblandade. Om personen hade varit "normalfungerande" hade det blivit fällande dom, men nu har deras funktionshinder inneburit att de per definition ses som objekt och inte människor. Och om man ser på någon som ett objekt och inte en person är det lätt att rättfärdiga ondska, både från förövare och domstolars syn. Se bara på alla folkmord i världen. Alla personer som är/var inblandade är/var inte onda, men rättfärdigar ondskan för att de har lärt sig att göra så. De har lärt sig att bedöma människovärde och nedgradera det som avviker från dem själva till ickevarande. En person som inte har ett värde kan inte fara illa, alltså har inget hänt.
Jag mår illa vid bara tanken på att det finns personer utan varken empati, kunskap om funktionshinder eller grundläggande rättskunskap som sitter i våra domstolar.
Vad jag tänker på? Det finns så mycket. Först och främst dagens ledare av Hanne Kjöller på DN. Den är briljant. Och det är skrämmande att jag tycker att den är fantastisk för vad hon säger är inget annat än rent sunt förnuft. Det föreligger ingen bakomliggande djupanalys. Det är bara vanlig, enkel, hederlig sanning. Vad det handlar om är hovrättens beslut om rättlöshet för personer med funktionshinder. Hur oförmåga att beskriva detaljer av en våldtäkt när man inte ens kan ordet för vad som skett en innebär att det är fritt fram för gärningsmannen. Domen som jag förstår innebär att om du till exempel har nedsatt språklig förmåga eller nedsatt förmåga att uppfatta situationer och fokusera på rätt detaljer eller för den delen bara inte har fått tillräcklig sexualundervisning för att förstå vad som händer kan din berättelse hur sammanhängande och klar den än må vara inte anses vara tillräckligt tillförlitlig för en fällande dom.
För inte så länge sen uppmärksammades det, i ekot tror jag det var, hur personer med utvecklingsstörning kunde unyttjas och utnyttjades sexuellt utan rättsligt skydd. Personerna kunde inte ge en sammanhängande historia på grund av sina funktionshinder så deras berättelse medgav inte fällande dom.
Men det fanns väl inga bevis säger idioterna som tror att systemet alltid värnar om sina medborgar, som tror att man visst kan jobba när man är döende i cancer och kräks när man vänder på huvudet och därför förtjänar att vara utförsäkrad. Jo, men visst finns det bevis. I båda exemplen ovan har bevisen varit tydliga inte bara med dna som ju inte säger någonting egentligen så länge förövaren hävdar medtycke, utan även med poliser, psykologer, utomstående som har träffat de inblandade. Om personen hade varit "normalfungerande" hade det blivit fällande dom, men nu har deras funktionshinder inneburit att de per definition ses som objekt och inte människor. Och om man ser på någon som ett objekt och inte en person är det lätt att rättfärdiga ondska, både från förövare och domstolars syn. Se bara på alla folkmord i världen. Alla personer som är/var inblandade är/var inte onda, men rättfärdigar ondskan för att de har lärt sig att göra så. De har lärt sig att bedöma människovärde och nedgradera det som avviker från dem själva till ickevarande. En person som inte har ett värde kan inte fara illa, alltså har inget hänt.
Jag mår illa vid bara tanken på att det finns personer utan varken empati, kunskap om funktionshinder eller grundläggande rättskunskap som sitter i våra domstolar.
Smygstarta våren med vin
Ja, så står en rubrik på Sydsvenskan. Vad den innebär vet jag inte, men jag kan tänka mig att det är Anders Fagerström som tipsar om krispiga, vita viner och lätta röda. Om att klunka lite för mycket vin är definitionen för vår så kan jag intyga att den är på väg. Det står också tulpaner i glada färger på bordet - ännu ett tecken. Båda dessa indikationer skulle jag vilja säga gör att man aldrig behöver känner vinter. Nuförtiden är det ju inte svårt att vara miljöbov och köpa blommor uppdrivna under slavvillkor med tveksamt EU-stöd så den punkten kan vi ju avklara utan att ens behöva tanken egentligen.
En av de saker jag minns bäst i trädgårdsväg från när jag var liten annars är just tulpanerna vi hade växandes i trädgården längs med gräsmattan. Jag vet inte om mamma planterade nya lökar varje år eller om de magiskt kom upp sig själva. Jag har en föreställning om att man måste sätta nya eftersom det är en lök, men den är säkert felaktig. Det är det mesta som har med växter och mig att göra. Det innebär inte att jag misslyckas. Sånt ligger inte för mig om jag kan undvika det. Istället satsar jag på samma sak som alla framgångsrika personer gör nämligen att fråga och lära mig. Tips. Förutom tulpanerna var libbstickan dominant som det ogräs det växte som i vår trädgård. Blev hur stor som helst och smakade alltid lika beskt för en barnmun. Skulle inte förvåna mig om jag sätter libbsticka när jag skaffar hus och svär över att den vägrar ta sig. Så brukar det vara med växter som ogräsar sig såvida det inte är riktiga ondingar som kirskål. Det går att äta ja. Ja, jag har ätit pesto på det. Nej, det var inte lika gott som sådan gjord på basilika eller andra valfria örter. Annars var det mest stockrosor överallt och fina röda rosor. Jag vill ha dem med i mitt framtida hus. Så är det om man är smygnostalgiker vilket jag verkar vara.
Nu ska jag ta ett glas vin till och med det fira in våren i några klunkar till.
En av de saker jag minns bäst i trädgårdsväg från när jag var liten annars är just tulpanerna vi hade växandes i trädgården längs med gräsmattan. Jag vet inte om mamma planterade nya lökar varje år eller om de magiskt kom upp sig själva. Jag har en föreställning om att man måste sätta nya eftersom det är en lök, men den är säkert felaktig. Det är det mesta som har med växter och mig att göra. Det innebär inte att jag misslyckas. Sånt ligger inte för mig om jag kan undvika det. Istället satsar jag på samma sak som alla framgångsrika personer gör nämligen att fråga och lära mig. Tips. Förutom tulpanerna var libbstickan dominant som det ogräs det växte som i vår trädgård. Blev hur stor som helst och smakade alltid lika beskt för en barnmun. Skulle inte förvåna mig om jag sätter libbsticka när jag skaffar hus och svär över att den vägrar ta sig. Så brukar det vara med växter som ogräsar sig såvida det inte är riktiga ondingar som kirskål. Det går att äta ja. Ja, jag har ätit pesto på det. Nej, det var inte lika gott som sådan gjord på basilika eller andra valfria örter. Annars var det mest stockrosor överallt och fina röda rosor. Jag vill ha dem med i mitt framtida hus. Så är det om man är smygnostalgiker vilket jag verkar vara.
Nu ska jag ta ett glas vin till och med det fira in våren i några klunkar till.
Den stora våffelkoman
Recept på våffellagning à la mitt hushåll:
- Gå runt på Maxi och titta planlöst ut i luften med din sambo. Konstatera en gång för mycket att anledningen till ditt förslag om att åka inom Ingelsta och köpa charkisar var eftersom du inte orkade laga mat eller komma på något.
- Fortsätt gå runt på Maxi och lägg ner gräddbullar i korgen och fundera över vilka chips du är mest sugen på. Få syn på våffelsmetspaket och därigenom få en snilleblixt.
- Leta reda på frasvåffelmixen istället för den där budgetmixen av eget märke de skyltar med.
- Leta reda på sylthyllan som flyttats. Säg att du vill ha hallonsylt upprepade gånger och jämför bärmängden i burkarna för att till slut gå med på drottningsylt som du egentligen inte vill ha, men ändå godkänner eftersom du ju trots allt inte äter sylt annars.
- Köp stenbitsrom och smör även om du har det hemma eftersom det är extrapris.
- Köp tulpaner för att det är vår och kattens födelsedag.
- Betala och åk hem.
- Ta en espresso och två gräddbullar på balkongen eftersom det ju är en så fin kväll.
- Sätt dig framför datorn och res dig upp och påpeka för sambon att han kanske ska göra tillbehören innan han häller smet i järnet.
- Erbjud dig att ta hand om rödlöken eftersom du vill ha den hackad exakt så fint som du gör själv.
- På frågan om gräddmängd föreslår 1-1 1/2 dl och se hur han häller upp ca 3 istället. Upplys om att han kan glömma att du vispar det där eftersom ni ju inte har någon elvisp efter att multimaskinen dog i hans händer.
- Upptäck att han tror att vispa är ekvivalent med att röra. Tipsa honom om en annan visp som man vevar med.
- Börja grädda våfflor.
- Ät våfflorna med turkisk yoghurt, finhackad rödlök, stenbitsrom och avokado. Om du känner dig som en barnunge kan du även ta en med sylt och grädde, men det är inte lika gott.
- Ät en rejäl sked av grädden som vispades egentligen i onödan.
Om man skulle vara lite mer ambitiös och vilja göra smeten själv och se bilder från folk som är just så ambitiösa kan ni titta på Camillas våffelrecept istället.
Det här med människovärde
Jag läser tidningen i sängen på morgonen och förundras än en gång över hur accepterad åldersdiskrimineringen är. I egenskap av ung är du värd mindre är andemeningen i SHR:s och Svenskt Näringsliv senaste lobbying. Svenskt Näringsliv lyckades fint med industrin där vuxna ska ha lägre lön i egenskap av att de ännu inte fyllt 25. Nu vill SHR göra samma sak för restaurangbranschen som redan är så subventionerad att det blir löjligt. Men det är klart att vem behöver pengar när man ska bygga ett liv? Det måste vi väl förstå. Att det i industrin dessutom kallas ungdomslöner är ett rent rättfärdigande i form av totalt förminskande av dessa personers status som vuxna från deras sida.
"Ja, men jag är över 18, jag är vuxen, kan jag inte få behandlas som det?"
Nej nej nej. Helt fel. Numera är man ungdom tills man är 25. Så du kan gott leva på en låtsaslön och bo i ditt kyffe till lägenhet och drömma om dagen när du fyller 25 och får kicken. Men på din finfina lön på 13 500 i månaden FÖRE skatt har du väl ändå sparat ihop pengar nog att klara dig ett tag? Jag menar, det är väl ändå inte så att du har lyckats få ett förstahandskontrakt med den lönen så du bor ju kvar hos dina föräldrar och kan säkert ha sparat ihop en slant därigenom. För a-kassa lär du ju inte ha betalt in till. Det är dels väldigt dyrt i utsatta branscher eftersom vi har ett system som bara går ut på solidaritet inom den egna gruppen och ingen annan, dels är det inte lönt eftersom du ändå kommer att bli nekad ändå med tanke på alla korttidsanställningar du inte fått ordentliga papper från. Timanställningar "för ungdomar vill ha flexibilitet" så att de inte har några rättigheter i samhället. Ja så är det ju. Det har jag hört alliansen säga så många gånger att det måste vara sant. För vem vill ha t ex föräldrapenning om man skaffar ungar? Överskattat. Gör som flera av mina vänner gjort istället, börja plugga och ta studiemedel, det ger mer pengar ut än föräldrapenningen om du saknar en dag i villkoret. För det kommer du att göra med dina timanställningar med glapp emellan.
Om du när du ska fylla 25 haft turen att komma upp i villkoret trots allt och tänker att det kan vara ett bra läge att skaffa en unge när du ändå är arbetslös kan du se fram emot politikernas fördömanden för att du inte gjort det tidigare. För du belastar sjukvården när du är äldre genom risk för fler komplikationer och vem vet, det kanske inte funkar för dig direkt och du måste få hjälp. För politikerna har gjort allt de kunnat för dig. De såg till att arbetsgivarna kunde anställa dig genom att ge dig en lön du inte kunde leva på, att du fick jobba hårt och säkert har lite härliga ryggproblem efter allt bärande genom åren. Det är dåligt av dig att du inte betalat tillbaka i tid och nu bara kostar en massa pengar. För jäkligt av dig. Varför gick du t ex inte på gym och tränade upp ryggen? För dyrt? Lite ansvar för sin egen kropp måste man ta.
Så jag tycker att det är ett fantastiskt fint initiativ av SHR att vilja sänka människor och öka klyftorna ytterligare i samhället. Det är vackert. Och glöm inte hur många pengar du betalat in till din pension genom att jobba för slavlön.
"Ja, men jag är över 18, jag är vuxen, kan jag inte få behandlas som det?"
Nej nej nej. Helt fel. Numera är man ungdom tills man är 25. Så du kan gott leva på en låtsaslön och bo i ditt kyffe till lägenhet och drömma om dagen när du fyller 25 och får kicken. Men på din finfina lön på 13 500 i månaden FÖRE skatt har du väl ändå sparat ihop pengar nog att klara dig ett tag? Jag menar, det är väl ändå inte så att du har lyckats få ett förstahandskontrakt med den lönen så du bor ju kvar hos dina föräldrar och kan säkert ha sparat ihop en slant därigenom. För a-kassa lär du ju inte ha betalt in till. Det är dels väldigt dyrt i utsatta branscher eftersom vi har ett system som bara går ut på solidaritet inom den egna gruppen och ingen annan, dels är det inte lönt eftersom du ändå kommer att bli nekad ändå med tanke på alla korttidsanställningar du inte fått ordentliga papper från. Timanställningar "för ungdomar vill ha flexibilitet" så att de inte har några rättigheter i samhället. Ja så är det ju. Det har jag hört alliansen säga så många gånger att det måste vara sant. För vem vill ha t ex föräldrapenning om man skaffar ungar? Överskattat. Gör som flera av mina vänner gjort istället, börja plugga och ta studiemedel, det ger mer pengar ut än föräldrapenningen om du saknar en dag i villkoret. För det kommer du att göra med dina timanställningar med glapp emellan.
Om du när du ska fylla 25 haft turen att komma upp i villkoret trots allt och tänker att det kan vara ett bra läge att skaffa en unge när du ändå är arbetslös kan du se fram emot politikernas fördömanden för att du inte gjort det tidigare. För du belastar sjukvården när du är äldre genom risk för fler komplikationer och vem vet, det kanske inte funkar för dig direkt och du måste få hjälp. För politikerna har gjort allt de kunnat för dig. De såg till att arbetsgivarna kunde anställa dig genom att ge dig en lön du inte kunde leva på, att du fick jobba hårt och säkert har lite härliga ryggproblem efter allt bärande genom åren. Det är dåligt av dig att du inte betalat tillbaka i tid och nu bara kostar en massa pengar. För jäkligt av dig. Varför gick du t ex inte på gym och tränade upp ryggen? För dyrt? Lite ansvar för sin egen kropp måste man ta.
Så jag tycker att det är ett fantastiskt fint initiativ av SHR att vilja sänka människor och öka klyftorna ytterligare i samhället. Det är vackert. Och glöm inte hur många pengar du betalat in till din pension genom att jobba för slavlön.
Så Paris alltså
Jag vet inte om någon uppmärksammat det, men jag har varit i Paris. Ni vet den där staden som ligger en bit söderut. I Frankrike. Jo, så jag åkte dit med Jonas över helgen. Vi började fint med en koreansk ananaskaka. Eller Jonas gjorde. Jag smakade min och konstaterade att tack, men nej tack.
Torra, sötgeggiga, koreanska kakor lämnades i förmån för till exempel croissanter:
Och vin:
Och kaffe:
Och fisksoppa:
Och ostron:
Och champagne:
Och lunch i solen:
Jo, så vi hade det ju trevligt. När vi inte åt och drack så var vi i Eiffeltornet:
Den uppmärksamme såg att bubblet var uppe i tornet också. Men det var inte bara där vi var, vi hade ju triumfbågen också:
Och så åkte vi ju buss:
Och vi väntade på bussar:
Och hängde i kvarteren Jonas mamma bott i:
Och i kvarteren Jonas pappa bott i:
Så köpte vi en padda:
Ja, ungefär så var det. Kan rekommenderas.
Torra, sötgeggiga, koreanska kakor lämnades i förmån för till exempel croissanter:
Och vin:
Och kaffe:
Och fisksoppa:
Och ostron:
Och champagne:
Och lunch i solen:
Jo, så vi hade det ju trevligt. När vi inte åt och drack så var vi i Eiffeltornet:
Den uppmärksamme såg att bubblet var uppe i tornet också. Men det var inte bara där vi var, vi hade ju triumfbågen också:
Och så åkte vi ju buss:
Och vi väntade på bussar:
Och hängde i kvarteren Jonas mamma bott i:
Och i kvarteren Jonas pappa bott i:
Så köpte vi en padda:
Ja, ungefär så var det. Kan rekommenderas.
Jo så grattis
som de säger de där som inte förstår bättre. De som tror att Internationella kvinnodagen finns för att hylla det kvinnliga könet. Inte för att uppmärksamma bristen på jämställdhet i världen. Oh nej. För världen är ju jämställd vid det här laget*. Det är bara för att kvinnor är bättre på att vårda än män och för att de inte är lika karriärsinriktade (detta hänger naturligtvis i de allra flesta fall ihop) som de får lägre lön och sämre tjänster. Eller inte sämre, för inget jobb är sämre än ett annat, andra lika bra men lite annorlunda jobb menar jag så klart. Jobb som inte kräver lika mycket. Alltså inte "inte kräver" som i betydelsen att de skulle vara lättare, utan i betydelsen att de inte kräver lika mycket uppmärksamhet eftersom jobbet som görs ju krediteras någon annan. Som en kollega sade i veckan "Det är så skönt att prata med killarna på supporten. De kan ju det här med teknik mycket bättre än tjejerna." Det känns bra att veta att random ollning också ger resultat.
*Detta gäller naturligtvis inte länder med oljefyndigheter eller militärt strategiska platser. Där gör man gärna insatser i kvinnors namn.
*Detta gäller naturligtvis inte länder med oljefyndigheter eller militärt strategiska platser. Där gör man gärna insatser i kvinnors namn.
Norrbotten åter i fokus
Det slog mig att det var längesen jag läste Norrbottenskuriren, denna källa till världsnyheter. Idag kan jag meddela att toppnyheten är att "Svartjobben ska bort" i Luleå. Det låter spännande. Det är nämligen inte myndigheterna som ligger bakom detta. De har väl fullt upp med att skicka resurser till Malmö för att lösa allehanda problem utom dem som migrationsverket själva står för, t ex att tvinga nyanlända flyktingar leva i ovisshet och utan ekonomiska resurser och möjlighet till en framtid i sin kamp för att slänga ut dem. Lätt hänt om hela organisationen röstar på SD, vilket jag inte har belägg för att de gör, snarare är jag ganska väldigt säker på att en som jobbar där inte gör det. Men annars så.
Fast det var inte det vi talade om. Det var Norrbotten och problemen de tampas med där. Det är nämligen fack och arbetsgivare som vill ha oanmälda besök på misstänkta arbetsplatser, inte Skatteverket. De har fullt upp med att gå igenom deklarationer från inflyttare på Österlen fem år tillbaka gång på gång. Dessutom är det så få människor i Norrlandet så de tycker väl inte att det är lönt. Det är alltså en väldigt viktig förstanyhet. Som jämförelse har Sydsvenskan "Lik låg skavfötters på Karolinskas bårhus" på sin etta. Där har Shitty haft praktik, inte på bårhuset alltså, men någon annastans, ortopeden?
Nästa nyhet på Kuriren då alltså: "Piteåföretag läggs ned". Ojojojoj! I oktober blir 17 personer arbetslösa. Hur ska det gå? Spänningen är olidlig. Kommentaren från den lokala fackklubbens styrelse lyder: "Vi är förvånade. Det här hade vi inte väntat oss". Rubriken på artikeln på sammanlagt 33 ord efter ingressen är "Oväntad nedläggningsbesked". Någon av de som får sparken kanske kan få en tjänst som korrläsare på Kuriren? Hade inte skadat.
Vi går vidare för nu börjar vi närma oss saker som faktiskt ligger på nyhetsvärde en bra bit över notiser i högerspalten på uppslaget: "Fängelse för sex med barn". Det är inget raljerande över innehållet i det. Verkligen inte. Dock handlar artikeln om ett yrkande på fängelse, inte en dom. Lite vilseledande onekligen, man kan ju komma att tro att rättväsendet faktiskt fungerar.
Här tog jag en paus för mat och vin (behov av att stänga ut för mycket idioti från arbetsdagen, hade egentligen behövt tömma hela boxen för det, men chansen att överleva morgondagen ökar om jag håller mig på en rimlig nivå, tyvärr) och när jag kommer tillbaka har de helt ändrat sina prioriteter. Nu är förstanyheten att "Trånga gatan är läskigast". Så jag ger upp. Det är lika bra. De uppdaterar tydligen sin sida. Vem vet, snart kanske en riktig nyhet ligger överst?
Fast det var inte det vi talade om. Det var Norrbotten och problemen de tampas med där. Det är nämligen fack och arbetsgivare som vill ha oanmälda besök på misstänkta arbetsplatser, inte Skatteverket. De har fullt upp med att gå igenom deklarationer från inflyttare på Österlen fem år tillbaka gång på gång. Dessutom är det så få människor i Norrlandet så de tycker väl inte att det är lönt. Det är alltså en väldigt viktig förstanyhet. Som jämförelse har Sydsvenskan "Lik låg skavfötters på Karolinskas bårhus" på sin etta. Där har Shitty haft praktik, inte på bårhuset alltså, men någon annastans, ortopeden?
Nästa nyhet på Kuriren då alltså: "Piteåföretag läggs ned". Ojojojoj! I oktober blir 17 personer arbetslösa. Hur ska det gå? Spänningen är olidlig. Kommentaren från den lokala fackklubbens styrelse lyder: "Vi är förvånade. Det här hade vi inte väntat oss". Rubriken på artikeln på sammanlagt 33 ord efter ingressen är "Oväntad nedläggningsbesked". Någon av de som får sparken kanske kan få en tjänst som korrläsare på Kuriren? Hade inte skadat.
Vi går vidare för nu börjar vi närma oss saker som faktiskt ligger på nyhetsvärde en bra bit över notiser i högerspalten på uppslaget: "Fängelse för sex med barn". Det är inget raljerande över innehållet i det. Verkligen inte. Dock handlar artikeln om ett yrkande på fängelse, inte en dom. Lite vilseledande onekligen, man kan ju komma att tro att rättväsendet faktiskt fungerar.
Här tog jag en paus för mat och vin (behov av att stänga ut för mycket idioti från arbetsdagen, hade egentligen behövt tömma hela boxen för det, men chansen att överleva morgondagen ökar om jag håller mig på en rimlig nivå, tyvärr) och när jag kommer tillbaka har de helt ändrat sina prioriteter. Nu är förstanyheten att "Trånga gatan är läskigast". Så jag ger upp. Det är lika bra. De uppdaterar tydligen sin sida. Vem vet, snart kanske en riktig nyhet ligger överst?
Min favvoblogg
Jag är så glad, min favoritblogg har vaknat till liv igen! Gittos mat, detta eminenta lilla hörn av excesser i kokkonst! De flesta av recepten läser jag med skräckblandad förtjusning. Det är liksom inte som att jag har planer på baconkola eller baconsprit i det närmaste. Eller troligtvis någonsin. Men hon skriver med sådan inlevelse och skyr inte att laga knäppigheter och glatt berätta om det med en personlig anekdot inbakad någonstans. Mitt bland karljohansvamp och råbiff får man veta hur hon slarvar bort sitt äktenskap och återvaknandet med tipset om älgtalg för pommesfritering kommer i samband med ålänningen hon förälskat sig i. Förälskat sig i så pass att jag funderar på att sluta följa henne på twitter. Det finns gränser för hur mycket fascination för Åland jag kan ta på en dag. Sen unnar jag henne att flytta dit även om jag misstänker att maten kommer bli än galnare. Hon är spontan, rolig och inspirerande och var väl värd att vinna matbloggpriset i höstas. Tips om man gillar att läsa om mat!
Ett liv i Glamour
Jag vet inte om ni har uppmärksammat det, men det är så att något som jag har efterlyst länge, och då menar jag länge, numera finns att tillgå: En dvd med de allra första avsnitten av Glamour! Glamour - Hur det hela började har även längtats efter av många andra ser jag när jag kollar recensionerna på cdon (som vi fortfarande hatar). Kajsa säger: "JIPPII‼‼‼ Har lägtat sååå!! Och nu var den ju dessutom såå billig här!! Tummen upp för CDON ‼‼‼‼ ヅヅヅ ‼‼‼ ★★★★★ ‼‼‼‼" Merima är snäppet mer rimlig i sin reaktion: "Längtar sååååå Glamour är världens bästa serie."
Som ni förstår är detta toppen! Jag slog till och köpte naturligtvis hem boxen. Blem bjöds över, Glamour har liksom alltid varit vår grej, och festen började! Fem avsnitt har vi sett hittills och ja det är väl ungefär som man kan förvänta. Ridge är dock mycket mer arrogant, jävlig och otrevlig då än nu. Skitunge som borde strypas i sin fästmös kofta som har samma randiga mönster som toppen. Till exempel. Annars stod Eric för ett höjdarcitat när han och Stephanie hade en diskussion om sitt döda äktenskap. I ärlighetens namn var det väl mest Eric som talade om det och hon ifrågasatte när han sa att allt var dött mellan dem att det inte fanns något nöje i deras relation. Hon betvivlade att detta var sant med tanke på deras sängkammaraktiviteter. Eric är en man som alltid har svar på tal "I'm a man and you're a woman. A man has needs." Och med den cliffhangern släpper vi Glamme för ikväll känner jag,
Som ni förstår är detta toppen! Jag slog till och köpte naturligtvis hem boxen. Blem bjöds över, Glamour har liksom alltid varit vår grej, och festen började! Fem avsnitt har vi sett hittills och ja det är väl ungefär som man kan förvänta. Ridge är dock mycket mer arrogant, jävlig och otrevlig då än nu. Skitunge som borde strypas i sin fästmös kofta som har samma randiga mönster som toppen. Till exempel. Annars stod Eric för ett höjdarcitat när han och Stephanie hade en diskussion om sitt döda äktenskap. I ärlighetens namn var det väl mest Eric som talade om det och hon ifrågasatte när han sa att allt var dött mellan dem att det inte fanns något nöje i deras relation. Hon betvivlade att detta var sant med tanke på deras sängkammaraktiviteter. Eric är en man som alltid har svar på tal "I'm a man and you're a woman. A man has needs." Och med den cliffhangern släpper vi Glamme för ikväll känner jag,
Det lilla extra
Det är så olika vad man menar är "det lilla extra". För en del är det att kunna åka iväg på långweekend utan egentlig anledning, vilket vi alla minns att jag ska i helgen. För andra är det att äta croissanter med kaffe till frukost trots att det inte är särskilt nyttigt, vilket vi alla minns att jag ska i helgen. För ytterligare någon kan det vara att bara lata sig och vara med sin kära en hel helg, vilket vi alla minns att jag ska i helgen.
Inget av detta stämmer in på Jan-Olof Swering (M) i Ängelholm. För honom är "det lilla extra" att man på äldreboendena återigen ska få smör på skorpan till förmiddagskaffet. För honom är nämligen matfrågan viktig. Så fint.
Om jag drar in på vatten till pastan ett tag kan jag kanske också få "det lilla extra" utan ansträngning genom att plötsligt börja koka den igen. Det kommer ju kännas som världens lyx att inte bara äta torr, knastrig pasta som växer i munnen på mig. Snacka om det lilla extra då! Frågan är bara om man ska bjuda in Jan-Olof på middag före eller efter jag börjar använda vatten igen.
Inget av detta stämmer in på Jan-Olof Swering (M) i Ängelholm. För honom är "det lilla extra" att man på äldreboendena återigen ska få smör på skorpan till förmiddagskaffet. För honom är nämligen matfrågan viktig. Så fint.
Om jag drar in på vatten till pastan ett tag kan jag kanske också få "det lilla extra" utan ansträngning genom att plötsligt börja koka den igen. Det kommer ju kännas som världens lyx att inte bara äta torr, knastrig pasta som växer i munnen på mig. Snacka om det lilla extra då! Frågan är bara om man ska bjuda in Jan-Olof på middag före eller efter jag börjar använda vatten igen.
Att sälja sin själ
SEB Trygg Liv begär av mig att jag ska sälja min själ för att jag ska få ingå i min arbetsgivares gruppförsäkring. De begär in en fullmakt av mig där
"Jag medger att min nuvarande, tidigare och senare tillkommande arbetsgivare, UC (kreditupplysning) samt läkare eller annan sjukvårdspersonal, sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning, arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller annan försäkringsinrättning får lämna bolag inom SEB Trygg Liv samt de återförsäkringsbolag som anlitas de upplysningar, journaler, registerhandlingar, intyg med mera som SEB Trygg Liv anser sig behöva för att handlägga min ansökan om försäkring."
De uppgifter de är nyfikna på gällande mig, högst oklart vilka, kommer de sedan att lagra både elektroniskt och i bergvalv till långt efter min död eller avslutande av försäkring. De makulerar inget och hänvisar till datainspektionen. Eh? Ok.
Jag vet inte varför information om mina polyper när jag var fem, min bilförsäkring, mina csn-lån, mina klamydiatester etc är av sådana dignitet att de ska sparas i all evig framtid. Ännu mindre förstår jag varför de ska ha tillgång till dem. Jag skulle säga att de är helt jävla dumma i huvudet. Om jag haft SEB som bank hade jag bytt dem. Nu har jag inte det så det är inte så mycket att göra mer än att svära (se precis ovan) och konstatera att jag nog inte är särskilt intresserad av att åtminstone teckna mina försäkringar på ett ställe som 1. inte svarar på mail på fyra veckor, 2. har tre månaders handläggning innan de begär in kompletterande uppgifter, 3. är helt jävla dumma i huvudet.
"Jag medger att min nuvarande, tidigare och senare tillkommande arbetsgivare, UC (kreditupplysning) samt läkare eller annan sjukvårdspersonal, sjukhus eller annan sjukvårdsinrättning, arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller annan försäkringsinrättning får lämna bolag inom SEB Trygg Liv samt de återförsäkringsbolag som anlitas de upplysningar, journaler, registerhandlingar, intyg med mera som SEB Trygg Liv anser sig behöva för att handlägga min ansökan om försäkring."
De uppgifter de är nyfikna på gällande mig, högst oklart vilka, kommer de sedan att lagra både elektroniskt och i bergvalv till långt efter min död eller avslutande av försäkring. De makulerar inget och hänvisar till datainspektionen. Eh? Ok.
Jag vet inte varför information om mina polyper när jag var fem, min bilförsäkring, mina csn-lån, mina klamydiatester etc är av sådana dignitet att de ska sparas i all evig framtid. Ännu mindre förstår jag varför de ska ha tillgång till dem. Jag skulle säga att de är helt jävla dumma i huvudet. Om jag haft SEB som bank hade jag bytt dem. Nu har jag inte det så det är inte så mycket att göra mer än att svära (se precis ovan) och konstatera att jag nog inte är särskilt intresserad av att åtminstone teckna mina försäkringar på ett ställe som 1. inte svarar på mail på fyra veckor, 2. har tre månaders handläggning innan de begär in kompletterande uppgifter, 3. är helt jävla dumma i huvudet.
Misären total
De senaste veckorna har jag undrat vad som skett när jag tittat mig i spegeln. Som tur är hinner man inte det en längre stund på morgonen när man stiger upp dryga kvarten innan man måste springa ut genom dörren, men i hissen ner till garaget och sen hem på eftermiddagen har synen som mött mig varit ett tonårsmongo*. Ett tonårsmongo med oroväckande dålig hy. Finnar och plitar över hela kinderna. Det hade jag inte ens när jag var tonåring. Inte ok. Anledningen gick mig helt förbi tills Jonas kopplade dem till att jag bytt p-piller och sen dess mongat till mig allt mer. Zoely eller nåt sånt heter dem. Inte ett tips. Såvida man inte vill känna sig som ett tonårsmongo. Och då är man inte vid sina sinnens fulla bruk. Så nu har jag bytt tillbaka till mina gamla och hoppas att det ska reda upp sig igen. Så ni behöver inte oroa er.
Samtidigt som det här intermezzot med mitt ansikte har jag varit helt invalido***. Nackspärr sen i måndags kväll. Vad jag gjort för att förtjäna detta? Inget alls. Det är bara ren ondska som fallit över mig utan anledning. Värktablettsanvändningen minskar stadigt och idag har jag bara tagit två alvedon än så länge. Förhoppningsvis kan jag somna utan att ta mer knark**** ikväll och förhoppningsvis vaknar jag inte mitt i natten av att jag har för ont för att det ska vara hanterbart nog att drömma bort. Det är en sak att man har ont, det kan man ändå hantera och avhjälpa till viss del med medicin. Det är värre med det konstanta illamåendet som följer på nackspärren.
Så den senaste veckan har jag sett ut som ett tonårsmongo och mått illa som ett preggo, utan att ha något för det eller förtjäna det. Helt meningslöst. Och orättvist. Mycket orättvist. Som för att strö salt i såren kom en ny bok i Blue Bloods-serien i min brevlåda idag, men inte den som är nästa i serien utan den efter. Så jag har en bok jag inte kan, men väldigt gärna vill, läsa. Och min nacke gör ont. Och min hy är kaiko. Inte ok.
*För den som är efterbliven** vill jag bara påpeka att jag med mongo inte syftar på de med Down's syndrom. Inte heller på dem från Mongoliet, för dem vet jag verkligen inte mycket om mer än att de tydligen ser ut som att de har kromosomfel.
**Med efterbliven menar jag inte en person med utvecklingsstörning, utan bara någon som saknar grundläggande slutledningsförmåga och är lite korkad och tror att jag är knäpp. Det kan den som har utvecklingsstörning också sakna, men det är inte så av nödvändighet.
***Inte invalido som i Sällskapsresan, jag är inte full dygnet runt isf hade det kunnat vara anledningen till hyn också, utan invalido som lite handikappad.
****Med knark menar jag inte olagliga medel utan receptfria piller från apoteket*****. Jag har inte ens rört mina citodon trots att jag varit frestad.
*****Med apoteket menar jag inte nödvändigtvis den statliga kedjan. Det kan vara vilken som. Jag håller inte reda på exakt var jag köper mina mediciner så länge det inte är skitp-piller som Zoely som inte går att få tag på på vanliga apotek om man inte beställer dem.
Samtidigt som det här intermezzot med mitt ansikte har jag varit helt invalido***. Nackspärr sen i måndags kväll. Vad jag gjort för att förtjäna detta? Inget alls. Det är bara ren ondska som fallit över mig utan anledning. Värktablettsanvändningen minskar stadigt och idag har jag bara tagit två alvedon än så länge. Förhoppningsvis kan jag somna utan att ta mer knark**** ikväll och förhoppningsvis vaknar jag inte mitt i natten av att jag har för ont för att det ska vara hanterbart nog att drömma bort. Det är en sak att man har ont, det kan man ändå hantera och avhjälpa till viss del med medicin. Det är värre med det konstanta illamåendet som följer på nackspärren.
Så den senaste veckan har jag sett ut som ett tonårsmongo och mått illa som ett preggo, utan att ha något för det eller förtjäna det. Helt meningslöst. Och orättvist. Mycket orättvist. Som för att strö salt i såren kom en ny bok i Blue Bloods-serien i min brevlåda idag, men inte den som är nästa i serien utan den efter. Så jag har en bok jag inte kan, men väldigt gärna vill, läsa. Och min nacke gör ont. Och min hy är kaiko. Inte ok.
*För den som är efterbliven** vill jag bara påpeka att jag med mongo inte syftar på de med Down's syndrom. Inte heller på dem från Mongoliet, för dem vet jag verkligen inte mycket om mer än att de tydligen ser ut som att de har kromosomfel.
**Med efterbliven menar jag inte en person med utvecklingsstörning, utan bara någon som saknar grundläggande slutledningsförmåga och är lite korkad och tror att jag är knäpp. Det kan den som har utvecklingsstörning också sakna, men det är inte så av nödvändighet.
***Inte invalido som i Sällskapsresan, jag är inte full dygnet runt isf hade det kunnat vara anledningen till hyn också, utan invalido som lite handikappad.
****Med knark menar jag inte olagliga medel utan receptfria piller från apoteket*****. Jag har inte ens rört mina citodon trots att jag varit frestad.
*****Med apoteket menar jag inte nödvändigtvis den statliga kedjan. Det kan vara vilken som. Jag håller inte reda på exakt var jag köper mina mediciner så länge det inte är skitp-piller som Zoely som inte går att få tag på på vanliga apotek om man inte beställer dem.
Vampyrer, en genomgång - House of Night
House of Night, den första vampyrserien jag gav mig på efter Twilight, mycket tack vare Jossan som välvilligt lånade ut sina. (En av dem har jag kvar, men så har hon ett par av mina Southern Vampire Mysteries så det jämnar ut sig.) Precis som i så mycket annan vampyrlitteratur på sistone lever vampyrerna mitt bland människorna, om än de är diskreta. Vampyrer är i denna värld en variant på människa. Vanliga människor föder vanliga barn och ibland kommer en "Tracker", en särskild vampyr, och pekar ut vanliga tonåringar som blivande vamnpyrer. De får konturerna av en månskärva magiskt intatuerad i pannan och måste lämna sin familj och flytta till ett House of Night, en skola där de får lära sig allt om vampyrer och deras historia. Det är förvånansvärt många framgångsrika personer som faktiskt var vampyrer och inte människor. Vem hade trott att Leonardo da Vinci eller Shakespeare var vampyrer? Jag bara undrar. Iaf. När man är färdig vampyr fylls månskärvan magiskt i. Alla når dock inte fram till vampyrdom, utan dör på vägen efter en kort tid med hosta och allmänna sjukdomssymptom. Ingen vet varför det är så och man låtsas inte om att de har funnits efter att de har dött. På ett ungefär så är världen. Jo, vampyrernas gudinna Nyx är viktig också.
Själva House of Night-serien kretsar kring en ung kvinna Zoey Redbird som bor med sin fanatiskreligiösa styvfar och mesmamma när hon blir märkt. Hennes föräldrar har en plan om att driva djävulen ur henne så hon flyr till sin cherokee-mormor. Där svimmar hon och när hon vaknar har hon förts till ett House of Night och - lo and behold - hennes måne är redan ifylld! Hon är utvald och speciell! Oj oj oj, hur ska det gå? Det visar sig ganska omedelbart att hon har krafter och godhet utöver det vanliga och det blir popularitetsbråk och killar och taskiga lärare och hela tjosan. Sen efter hand blir det mer och mer det onda mot det goda där mytologi (vampyrernas egen) vävs samman med verkligheten och politik och lojalitetsproblematik blir allt mer framträdande. Tonårsgnället tvingas in i bakgrunden när det handlar om att rädda världen från att tas över av det onda och där är det naturligtvis Zoey som är hjälten.
En rolig sak i alla böckerna, de är uppe i nio nu samt två fristående kortromaner) är att Zoey i princip alltid har ihop det med minst två killar. Det gillar jag. Lite slampighet är aldrig fel. Men här ska det nog påpekas att när man talar slampighet så talar vi inte om sexscener. Det här är böcker där folk visserligen har sex, men inte mer än att det nämns i förbifarten eller att det är underförstått.
Och apropå kortromanerna har jag bara läst den ena, Lenobias's Vow, och den kan jag inte rekommendera annat än om alternativet är att se en repris från föregående års melodifestival. Såvida man inte har ett sjukligt intresse av att läsa drygt hundra sidor om en 16-åring som tagit på sig sin döda halvsysters identitet och tagit hennes plats på en båt till Amerikat och där tvingas gömma sig för en ond, våldtäktsbiskop som skulle kunna avslöja vem hon egentligen är.
Men om vi återgår till Zoey igen. Jag gillar henne. Mer än så blir det inte efter att ha klunkat vin en bra bit in på småtimmarna hos herrskapet Berg en fredagkväll. Ni får lita på mitt ord istället. House og Night - bra grejer.
Själva House of Night-serien kretsar kring en ung kvinna Zoey Redbird som bor med sin fanatiskreligiösa styvfar och mesmamma när hon blir märkt. Hennes föräldrar har en plan om att driva djävulen ur henne så hon flyr till sin cherokee-mormor. Där svimmar hon och när hon vaknar har hon förts till ett House of Night och - lo and behold - hennes måne är redan ifylld! Hon är utvald och speciell! Oj oj oj, hur ska det gå? Det visar sig ganska omedelbart att hon har krafter och godhet utöver det vanliga och det blir popularitetsbråk och killar och taskiga lärare och hela tjosan. Sen efter hand blir det mer och mer det onda mot det goda där mytologi (vampyrernas egen) vävs samman med verkligheten och politik och lojalitetsproblematik blir allt mer framträdande. Tonårsgnället tvingas in i bakgrunden när det handlar om att rädda världen från att tas över av det onda och där är det naturligtvis Zoey som är hjälten.
En rolig sak i alla böckerna, de är uppe i nio nu samt två fristående kortromaner) är att Zoey i princip alltid har ihop det med minst två killar. Det gillar jag. Lite slampighet är aldrig fel. Men här ska det nog påpekas att när man talar slampighet så talar vi inte om sexscener. Det här är böcker där folk visserligen har sex, men inte mer än att det nämns i förbifarten eller att det är underförstått.
Och apropå kortromanerna har jag bara läst den ena, Lenobias's Vow, och den kan jag inte rekommendera annat än om alternativet är att se en repris från föregående års melodifestival. Såvida man inte har ett sjukligt intresse av att läsa drygt hundra sidor om en 16-åring som tagit på sig sin döda halvsysters identitet och tagit hennes plats på en båt till Amerikat och där tvingas gömma sig för en ond, våldtäktsbiskop som skulle kunna avslöja vem hon egentligen är.
Men om vi återgår till Zoey igen. Jag gillar henne. Mer än så blir det inte efter att ha klunkat vin en bra bit in på småtimmarna hos herrskapet Berg en fredagkväll. Ni får lita på mitt ord istället. House og Night - bra grejer.
