Afghanska män och pedofilin

Usch och fy säger jag eftersom jag inte har lagt mig till med att använda könsord i tid och otid. Inte alls faktiskt. Möjligtvis någon gång när det är om de fysiska delarna som refereras, men det är också en ovanlighet. De där Kalmar. De kan ha det. Men det kvittar. Malmö tar guldet ändå. Vi har fortfarande målskillnaden och Åtvid kanske gör som mot Malmö och spelar bort Helsingborg nästa vecka. De vet ju att lägga sig i straffområdet om inte annat.

När jag kom hem och surade igår tänkte jag bara slösurfa. Jag insåg omedelbart problemet när alla tidningar naturligtvis toppar med att poängen är lika nu och hur dåligt Elfsborg spelade. Så jag övergick till de danska istället. Det är ofta en lite annan ton där än i Sverige. Paul Høi som är Berlingskes USA-korrespondent har i mitt tycke lite udda föreställningar om Afghanistan. Tydligen har hälften av de afghanska männen pedofila relationer med småpojkar. Och tydligen är det ett skäl för danskarna att avbryta sina insatser där:

"Men vil vi kæmpe og dø for et Afghanistan, hvor små drenge rutinemæssigt bliver udvalgt som sexpartnere, får små klokker om benene og tvunget til at danse og klæde sig som kvinder?"

Jag tycker att det är mycket man kan säga om konflikten i Afghanistan och insatserna som görs där, men spontant undrar jag nog hur Høis tänker. Om han menar att hälften av alla män där utsätter barn för övergrepp, är inte det ett minst lika stort övergrepp som när kvinnor inte tillåts leva fritt? Finns det inte ett samband mellan begränsande av det kvinnliga könet (och det manliga, där det finns en stark patriarkal struktur brukar även männen få problem i slutändan) och skydd av barn? Så tänkte jag, men så kom jag lite längre ner i hans text. Det var ju inte alls barnen han hade problem med. De var naturligtvis helt irrelevanta i sammanhanget. Det som ställde till det var att de allierade inte var helt på det klara min sexualitet:

"Men det var faktisk ikke den afghanske pædofili, som fik det amerikanske militær til at bestille rapporten hos PhD AnnaMaria Cardinalli, som var en del af et forskerteam hos de allierede styrker i Lashkar Gah. Derimod var det afghanske mænds tilnærmelser til de allierede soldater – de gjorde kysselyde efter dem og befamlede dem – og det forvirrede de allierede soldater. Desuden var de også i tvivl om, hvordan de skulle tackle, at afghanske mandlige ansatte på baserne havde sex med hinanden og igen og igen smittede hinanden med kønssygdomme. Afghanerne ville ikke tro på, at de smittede hinanden gennem sex. I stedet var de enige om, at de fik syfilis, fordi de blandede grøn og sort te."

Jag är kvinna och jag har en hjärna. Jag blir inte det allra minsta förvirrad om någon skulle göra kyssljud efter mig. Irriterad mycket möjligt ja, men inte förvirrad. För det anses vara om inte bra så accepterat att göra det mot kvinnor på de allra flesta ställen jag varit. Ta en sväng runt Möllan valfri förmiddag och se. Men de stackars allierade soldaterna klarar inte av så många intryck och får ont i magen. Att det dessutom skulle finnas homosexuella män inom militären, obehagligt. Så kan man inte ha det. Min omedelbara tanke där var att de kanske hade sökt sig till jänkarna & co för att de trodde att det var mer accepterat i väst. De hade fel. Och dessutom är ju tydligen homosexualitet normen i Afghanistan. Är problemet kanske att dessa män inte bara ville ligga med barn kanske? För det följde ju på att vara man i Afghanistan icke att förglömma.

Vad gäller okunskap om sexuellt överförbara sjukdomar, är det inte bara att ge dem lite utbildning och antibiotika? Ett litet tips från mig.



Kommentarer
Postat av: b

Ja, för att vara snusktant använder du alldeles för få könsord i dagliga livet. Jag tror att du underskattar den härligt befriande känslan av att häva ur sig dessa vulgariteter. Helst på jobb. Fast det kanske jag får sluta med om jag flyttar till Sverige.

2010-10-20 @ 02:48:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0