Glädjen vinner inte alltid över besvikelsen

Ja, det gäller Zlatans bok igen.. Jag har genom vänner förstått att boken är helt slutsåld i Malmö. Men så kom Maxis reklamblad och basunerade ut att de sålde boken, och det till det formidabla priset 159 kr! Fantastiskt! Jag satte mig i aygon (passagerarsätet, Jonas körde, varför ändra en för mig bekväm köra-hem-från-jobbet-tradition?) och gasade bort från Staffanstorp till Vh och affären. Glad i hågen plockar jag ut min självscannare och förbereder mig för att göra jobbet själv så att butiken slipper anställa folk som sköter kassan. Och vad möts jag av? Stora skyltar som förklarar att boken är slut! Slut! Och inte kommer in igen förrän v 49! Besvikelse, besvikelse, besvikelse. Köpet av backläsk (16 julmust, en hallonsoda, en fruktsoda, två sodavatten) räckte inte. Mungiporna blickar fortfarande rakt mot marken. Min plan för kvällarna när Jonas överger mig för Kinaland (hur går den där sången med trollkarlen som blir så törstig att han dricker upp sig själv förresten?) nästa vecka i kras. Får bli Glamour på play istället antar jag.

vs

Lätt Stephanie skulle vinna över honom. I allt. Om hon bara skrev en bok.



Kommentarer
Postat av: b.k.a.

En Lennart Helsing klassiker:



I Indialand bak Himalayas rand

där händer det konstiga saker ibland.

Där bodde en trollkarl, han trollade så

att åtta blev nitton och nitton blev två.



Han trollade så att ett berg kunde bli

en fettisdagsbulle med vispgrädde i,

så vattnet som rann i en flod ett tu tre

förvandlades till både kaffe och te.



Han trolleritrollade också så att

ett nötskal stack ut som en ståtlig fregatt,

så stjärnorna regnade ner som guldsand

och månen föll som en citron i hans hand.



Och Kejsarn av Kina han sa: ”Jag slår vad,

att ingen förvandlar sig till lemonad!”

”Haha”, ropte trollkarln, ”se då på min kraft!”

och simsalabim blev han till ett glas saft.



Men solen sken het över risfält och älv

och trollkarln blev törstig –– och drack upp sig själv.

Det skedde i misshugg, som ni nog förstår,

men det har han ångrat i sjuhundra år.

2011-11-16 @ 09:23:08

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0