Misären total
De senaste veckorna har jag undrat vad som skett när jag tittat mig i spegeln. Som tur är hinner man inte det en längre stund på morgonen när man stiger upp dryga kvarten innan man måste springa ut genom dörren, men i hissen ner till garaget och sen hem på eftermiddagen har synen som mött mig varit ett tonårsmongo*. Ett tonårsmongo med oroväckande dålig hy. Finnar och plitar över hela kinderna. Det hade jag inte ens när jag var tonåring. Inte ok. Anledningen gick mig helt förbi tills Jonas kopplade dem till att jag bytt p-piller och sen dess mongat till mig allt mer. Zoely eller nåt sånt heter dem. Inte ett tips. Såvida man inte vill känna sig som ett tonårsmongo. Och då är man inte vid sina sinnens fulla bruk. Så nu har jag bytt tillbaka till mina gamla och hoppas att det ska reda upp sig igen. Så ni behöver inte oroa er.
Samtidigt som det här intermezzot med mitt ansikte har jag varit helt invalido***. Nackspärr sen i måndags kväll. Vad jag gjort för att förtjäna detta? Inget alls. Det är bara ren ondska som fallit över mig utan anledning. Värktablettsanvändningen minskar stadigt och idag har jag bara tagit två alvedon än så länge. Förhoppningsvis kan jag somna utan att ta mer knark**** ikväll och förhoppningsvis vaknar jag inte mitt i natten av att jag har för ont för att det ska vara hanterbart nog att drömma bort. Det är en sak att man har ont, det kan man ändå hantera och avhjälpa till viss del med medicin. Det är värre med det konstanta illamåendet som följer på nackspärren.
Så den senaste veckan har jag sett ut som ett tonårsmongo och mått illa som ett preggo, utan att ha något för det eller förtjäna det. Helt meningslöst. Och orättvist. Mycket orättvist. Som för att strö salt i såren kom en ny bok i Blue Bloods-serien i min brevlåda idag, men inte den som är nästa i serien utan den efter. Så jag har en bok jag inte kan, men väldigt gärna vill, läsa. Och min nacke gör ont. Och min hy är kaiko. Inte ok.
*För den som är efterbliven** vill jag bara påpeka att jag med mongo inte syftar på de med Down's syndrom. Inte heller på dem från Mongoliet, för dem vet jag verkligen inte mycket om mer än att de tydligen ser ut som att de har kromosomfel.
**Med efterbliven menar jag inte en person med utvecklingsstörning, utan bara någon som saknar grundläggande slutledningsförmåga och är lite korkad och tror att jag är knäpp. Det kan den som har utvecklingsstörning också sakna, men det är inte så av nödvändighet.
***Inte invalido som i Sällskapsresan, jag är inte full dygnet runt isf hade det kunnat vara anledningen till hyn också, utan invalido som lite handikappad.
****Med knark menar jag inte olagliga medel utan receptfria piller från apoteket*****. Jag har inte ens rört mina citodon trots att jag varit frestad.
*****Med apoteket menar jag inte nödvändigtvis den statliga kedjan. Det kan vara vilken som. Jag håller inte reda på exakt var jag köper mina mediciner så länge det inte är skitp-piller som Zoely som inte går att få tag på på vanliga apotek om man inte beställer dem.
Samtidigt som det här intermezzot med mitt ansikte har jag varit helt invalido***. Nackspärr sen i måndags kväll. Vad jag gjort för att förtjäna detta? Inget alls. Det är bara ren ondska som fallit över mig utan anledning. Värktablettsanvändningen minskar stadigt och idag har jag bara tagit två alvedon än så länge. Förhoppningsvis kan jag somna utan att ta mer knark**** ikväll och förhoppningsvis vaknar jag inte mitt i natten av att jag har för ont för att det ska vara hanterbart nog att drömma bort. Det är en sak att man har ont, det kan man ändå hantera och avhjälpa till viss del med medicin. Det är värre med det konstanta illamåendet som följer på nackspärren.
Så den senaste veckan har jag sett ut som ett tonårsmongo och mått illa som ett preggo, utan att ha något för det eller förtjäna det. Helt meningslöst. Och orättvist. Mycket orättvist. Som för att strö salt i såren kom en ny bok i Blue Bloods-serien i min brevlåda idag, men inte den som är nästa i serien utan den efter. Så jag har en bok jag inte kan, men väldigt gärna vill, läsa. Och min nacke gör ont. Och min hy är kaiko. Inte ok.
*För den som är efterbliven** vill jag bara påpeka att jag med mongo inte syftar på de med Down's syndrom. Inte heller på dem från Mongoliet, för dem vet jag verkligen inte mycket om mer än att de tydligen ser ut som att de har kromosomfel.
**Med efterbliven menar jag inte en person med utvecklingsstörning, utan bara någon som saknar grundläggande slutledningsförmåga och är lite korkad och tror att jag är knäpp. Det kan den som har utvecklingsstörning också sakna, men det är inte så av nödvändighet.
***Inte invalido som i Sällskapsresan, jag är inte full dygnet runt isf hade det kunnat vara anledningen till hyn också, utan invalido som lite handikappad.
****Med knark menar jag inte olagliga medel utan receptfria piller från apoteket*****. Jag har inte ens rört mina citodon trots att jag varit frestad.
*****Med apoteket menar jag inte nödvändigtvis den statliga kedjan. Det kan vara vilken som. Jag håller inte reda på exakt var jag köper mina mediciner så länge det inte är skitp-piller som Zoely som inte går att få tag på på vanliga apotek om man inte beställer dem.
Kommentarer
Trackback
