Greve Wachtmeister igen
Nu berättar Expressen att stackars greve Wachtmeister har fått en ny cykel så att han kan jobba igen. Den fantastiskt gode mannen som skänkt den kommer från Vellinge. Det är klart, företagarna i Vellinge sponsrar hellre adeln än låter flyktingbarn hysas in i outnyttjade fastigheter. Hur skulle det annars se ut?
Ibland gör man oväntade saker
Jag har en galen idé. Jag tänker att man kanske skulle duscha och klä på sig. Jag vet, det är kontroversiellt, men ibland måste man göra avkall på sina principer.
Att läsa ut en bok
Jag tillhör dem som alltid läser ut böcker oavsett om de är bra eller dåliga. Det senaste året har detta gått sådär dock. Visst, jag kanske inte ställer in dem i bokhyllan, men de staplas på hög på sängbordet istället. Just nu ligger där:
- Special Topics in Calamity Physics av Marisha Pessl (293 sidor in i boken och fastnar fortfarande inte)
- Välkommen till paradiset - reportage om turistindustrin av Jennie Dielemans (ska läsa klart. sen)
- Allt av Martina Lowden
- Transmission av Hari Kunzru
- Kalla händer av Jan Mehlum
- Stories We Could Tell av Tony Parsons (tråkig)
- Torget av Fredrik Ekelund
- I ett fönster nära solen av Mats kempe
- Hjärtdjur av Herta Müller (knappt hälften kvar fast kan hoppa slutet eftersom Filip berättade det häromdagen)
- Je L'Aimais av Anna Gavalda
- Från Skåne av Victoria Benedictsson (Bokcirkel, kommer att läsas ut snart)
- The Lost Symbol av Dan Brown (plan att läsa en bakfylledag)
Dokusåpa, nje va?
Jag har svårt att förstå hur man kan vilja vara med i en dokusåpa. Det finns säkert varianter jag inte tänker på som kan vara värda, men det är tveksamt. Anledningen är naturligtvis ren självbevarelsedrift och faktumet att jag gärna vill låtsas att jag har ett liv. Chansen att man (jag) inte skulle framställas som oerhört dryg och allmänt jävlig är liten. Om jag skulle klippa mitt liv för att skapa tittarsiffror hade jag valt det spåret lätt. Och det hade inte varit så svårt. Eftersom jag trots allt har ett liv. Och är ganska dryg när andan faller på.
I vintras förklarade Krillan apropå ingenting att hon hatade mig (lite starkt ordval tyckte jag) när hon först lärde känna mig. I fredags utvecklade hon det hela och förklarade varför:
I vintras förklarade Krillan apropå ingenting att hon hatade mig (lite starkt ordval tyckte jag) när hon först lärde känna mig. I fredags utvecklade hon det hela och förklarade varför:
- Jag var snygg.
- Jag var dryg.
- Mitt ex var en idiot.
Jag firar jul i dagarna många
I vanlig ordning inhandlades en gran igår, om det är första advent så är det. Så nu är den klädd och tjusig som få. Precis som förra året är Fedden förälskad i den och ligger och samlar på sig barr därunder från morgon till morgon. Att bli spetsad i sängen är väl något man får ta om man envisas med att vara så tidigt ute med julandet.
Jag tyckte att jag fick göra en liten kitschvariant också eftersom jag inte har något liv.
Jag tyckte att jag fick göra en liten kitschvariant också eftersom jag inte har något liv.
Nya människor
Igår hälsade jag på en alldeles ny liten minimänniska. Man glömmer hur små bebisar faktiskt är och hur underliga proportioner de har. Tänk om man själv hade haft ett huvud av den storleken och så stora händer. Man hade ju sett helt galen ut. Jag frågade Elva vad hon tyckte om sin lillebror: "Jättebra." Vi får väl hoppas att det håller i sig.. Vi läste en bok om en pojke som fick en syster tror jag det var och där fick man lära sig att man inte fick dra bebisen i foten till exempel och det höll Elva spontant med om också. Så kanske hon tycker om honom ett tag till iaf.
Ny pojke utan namn och numera storasyster Elva. Lika som nya.
Det är alltid något av ett risktagande att komma och titta på folks barn. De kan ju vara fula. Alla barn är verkligen inte söta. En dag blir det väl att se en Seinfeldbebis:
Ny pojke utan namn och numera storasyster Elva. Lika som nya.
Det är alltid något av ett risktagande att komma och titta på folks barn. De kan ju vara fula. Alla barn är verkligen inte söta. En dag blir det väl att se en Seinfeldbebis:
Vad är en stad?
Konversation mellan en sexåring och dennes mamma på en regnig pågatågsstation i Skurup:
- Om det regnar jättemycket och det blir översvämning i en stad, då kan man inte leva längre. Eller hur mamma?
- Säg det igen.
- Om det blir översvämning i Skurup. Då kan man inte leva.
Skurup, stad alltså.. Eller inte. David i min klass förklarade i onsdags att Maria var ute på stan så han delar tydligen också den uppfattningen och då kommer han ändå från Gävle. Ett litet samhälle på knappt 7000 invånare kan i min mening rimligtvis inte kallas stad. När jag tog upp detta med Fritte menade han på att Skurup visst var en stad, en småstad. Som argument började han arkitekttönta sig och prata om stadsplanering och annat trams, men det räcker naturligtvis inte. Wikipedia definierar småstad som:
"Småstad kallas en i befolkningsantalet mindre stad. Småstaden har ofta inte lika utpräglade områden för industri, handel och boende som en storstad. Socioekonomisk segregering förekommer inte heller i samma utsträckning som i större städer. Småstaden har ofta en huvudgata med affärer och nöjen som löper genom staden. Småstadslivet skildras ofta i film och litteratur, och framställs då ofta som en stad med mycket skvaller och där 'alla känner alla'."
Förklaringen säger naturligtvis ingenting och eftersom jag har bestämt mig i denna fråga så ska det nog väldigt mycket till för att jag ska gå med på att Skurup är en stad, om än en småstad. Det krävs nog dubbelt så många invånare iaf för det. Hässleholm med knappt 18000 invånare får godkänt som småstad, men där någonstans går nog gränsen. Att de har en del rikstäckande klädkedjor och liknande hjälper också upp deras sak.
- Om det regnar jättemycket och det blir översvämning i en stad, då kan man inte leva längre. Eller hur mamma?
- Säg det igen.
- Om det blir översvämning i Skurup. Då kan man inte leva.
Skurup, stad alltså.. Eller inte. David i min klass förklarade i onsdags att Maria var ute på stan så han delar tydligen också den uppfattningen och då kommer han ändå från Gävle. Ett litet samhälle på knappt 7000 invånare kan i min mening rimligtvis inte kallas stad. När jag tog upp detta med Fritte menade han på att Skurup visst var en stad, en småstad. Som argument började han arkitekttönta sig och prata om stadsplanering och annat trams, men det räcker naturligtvis inte. Wikipedia definierar småstad som:
"Småstad kallas en i befolkningsantalet mindre stad. Småstaden har ofta inte lika utpräglade områden för industri, handel och boende som en storstad. Socioekonomisk segregering förekommer inte heller i samma utsträckning som i större städer. Småstaden har ofta en huvudgata med affärer och nöjen som löper genom staden. Småstadslivet skildras ofta i film och litteratur, och framställs då ofta som en stad med mycket skvaller och där 'alla känner alla'."
Förklaringen säger naturligtvis ingenting och eftersom jag har bestämt mig i denna fråga så ska det nog väldigt mycket till för att jag ska gå med på att Skurup är en stad, om än en småstad. Det krävs nog dubbelt så många invånare iaf för det. Hässleholm med knappt 18000 invånare får godkänt som småstad, men där någonstans går nog gränsen. Att de har en del rikstäckande klädkedjor och liknande hjälper också upp deras sak.
Att lyssna på sig själv
Ikväll har vi något trams i Skurup och då ska vi läsa upp lite texter och sådär. Sådär betyder naturligtvis rödvin. Så jag läser in en text på datorn och klockar. När jag sen lyssnar igenom den lite halvt samtidigt som jag läser om mansexkluderande barnmorskor på Newsmill är det inte min röst jag stör mig mest på. Det är snarare hur schizofren min dialekt är till och från. Irriterande. Ska sluta lyssna på andra människor än dem som är födda söder om Hallandsåsen. Så om ni tycker att jag inte verkar riktigt närvarande när ni talar är det inte personligt utan ren självbevarelsedrift.
New Moon
Igår såg Maria och jag först Twilight hemma hos mig och sen New Moon på bio. Hon hade inte sett någon av dem tidigare och inte heller läst böckerna, men blev efter kvällen biten tänkte jag skriva, fast det är lite väl töntigt. När jag och Blem såg Twilight på förhandsvisningen förra året tyckte vi att kidsen var ganska jobbiga med alla hysteriska skrik så fort nya karaktärer introducerades eller ett finger snuddade vid en person av det motsatta könet. Igår konstaterade Maria och jag att majoriteten av besökarna var ganska stora ändå och gissade på att de flesta var runt 18-19 och andades ut lite. Och det gjorde vi rätt i för detta var en ganska sansad publik vad gällde sånt iaf. Vad den däremot reagerade på å det grövsta var överkroppar. Det var väldigt mycket exponerade manliga bröst som visades upp stup i kvarten och varje gång en halvklädd man kom i bild steg tantsjukan till oanade höjder. Oavsett var filmen i likheten med Twilight underhållande, men inte direkt något Guldpalmsmaterial.
Annars läste jag i DN nyligen att fru Meyer är mormon, vilket förklarar en hel del om synen på sex före äktenskapet och abort i serien. Men men, man kan inte haka upp sig på allt alltid.
Annars läste jag i DN nyligen att fru Meyer är mormon, vilket förklarar en hel del om synen på sex före äktenskapet och abort i serien. Men men, man kan inte haka upp sig på allt alltid.
En lördag sammanfattad så här några dar i efterhand
För några veckor sen var jag på FIs kalas när de firade sina valsiffror från EU-valet här i kvarteren. På plats förutom en massa medlemmar var Lisa, Sofia och jag då. Cissi var också i lokalen eftersom hon höll i ett quiz och intervjuade Gudrun. Vårt lag vann frågesporten eftersom vi var bäst. Priset om fyra frukostbiljetter på Chez Madame utnyttjade vi i lördags förmiddags. Cissi fick jävigt nog den fjärde, men så har vi inga problem med svågerpolitik. Bra frukost, rekommenderas. Ett citat från Lisas mun under förmiddagen var "Två kramar motsvarar inte ett ligg liksom". Helt korrekt.
Mellan frukost och kvällsvin passade Lisa och jag på att ta en promenad i det för en gångs skull soliga vädret. Jag imponerade på mig själv och ingen annan när jag förutom att leda oss korrekt i vår tur till Rosengård dessutom lyckades identifiera såväl Inre Ringvägen som Scheelevägen och Industrigatan. Fasen, efter snart sammanlagt åtta år i stan börjar jag hitta!
På kvällen hamnade vi i vanlig ordning på Debaser och det var syskonkärlek som bjöds. Åtminstone från Cissi håll. Hon förklarade om en man att "Han är så jävla flirtig, men det är för att han är en häradsbetäckare". Så kan det också vara.
Mellan frukost och kvällsvin passade Lisa och jag på att ta en promenad i det för en gångs skull soliga vädret. Jag imponerade på mig själv och ingen annan när jag förutom att leda oss korrekt i vår tur till Rosengård dessutom lyckades identifiera såväl Inre Ringvägen som Scheelevägen och Industrigatan. Fasen, efter snart sammanlagt åtta år i stan börjar jag hitta!
På kvällen hamnade vi i vanlig ordning på Debaser och det var syskonkärlek som bjöds. Åtminstone från Cissi håll. Hon förklarade om en man att "Han är så jävla flirtig, men det är för att han är en häradsbetäckare". Så kan det också vara.
Björklund behöver plugga mellanstadiets geografi
Folkpartiet har som säkert är bekant plockat många poäng på att förklara hur dålig skolan av idag är och att den måste förbättras. Undermeningen har varit att det var bättre förr. Jag undrar dock när detta förr skulle ha ägt rum i så fall. Uppenbarligen måste det ha gått snett före Björklunds (f. 1962) skolgång. Han hävdar nämligen i sitt tal på Fp:s landsmöte att Malmö ligger på Balkan eller möjligtvis att Balkan ligger i Malmö. Dålig namngeografi Björklund. Jag tror att i princip alla 10-åringar, även om de kanske inte pekar ut Balkan, eller Malmö för den delen, exakt rätt på kartan, inte blandar ihop Sveriges största stad med ett geografiskt område betydligt längre söderut. Så det är väl sin egen förlorade skolgång Björklund försöker reda ut genom att vilja införa betyg från dagis.
Det har varit lätt att hävda att Folkpartiet är mer eller mindre främlingsfientliga i sina krav på språktester, slöjförbud och dylikt. Hur det ligger till med inställningen till människor från andra länder än omedelbara grannar eller andra uppenbara väststater låter jag vara osagt. Men om man spinner vidare på det spåret skulle det ju kunna vara så att för Fp:s ledare har det inte så stor betydelse var man är född och/eller uppvuxen så länge man ser lite sydländsk ut eller har ett icke uppenbart svenskt namn - man är invandrare i vilket fall.
Ett dåligt försök att profitera på populära svenskars namn för att visa på sin öppenhet inför andra kulturer var det iaf. Sydsvenskan skriver mer med utgångspunkt i herr Björklunds ord "Visst hade väl Sverige varit fattigare utan Zlatan, uppvuxen på Balkan". Jag tycker egentligen mest att det är väldigt underhållande.
Det har varit lätt att hävda att Folkpartiet är mer eller mindre främlingsfientliga i sina krav på språktester, slöjförbud och dylikt. Hur det ligger till med inställningen till människor från andra länder än omedelbara grannar eller andra uppenbara väststater låter jag vara osagt. Men om man spinner vidare på det spåret skulle det ju kunna vara så att för Fp:s ledare har det inte så stor betydelse var man är född och/eller uppvuxen så länge man ser lite sydländsk ut eller har ett icke uppenbart svenskt namn - man är invandrare i vilket fall.
Ett dåligt försök att profitera på populära svenskars namn för att visa på sin öppenhet inför andra kulturer var det iaf. Sydsvenskan skriver mer med utgångspunkt i herr Björklunds ord "Visst hade väl Sverige varit fattigare utan Zlatan, uppvuxen på Balkan". Jag tycker egentligen mest att det är väldigt underhållande.
Lamebook
Jag beklagar mig regelbundet om dåliga statusuppdateringar och då är det fantastiskt att upptäcka att det finns en hel sida bara med just detta! Berlingske skriver om Lamebook där de samlat uppdateringar och påföljande kommentarer. Ungefär som best of blocket fast fejan.
Enkelt facebookvett 2
- Skriv inte på engelska i din statusrad när alla utom en eller två du träffade på chartern är svenskar.
- Klicka inte like/gilla på dina egna statusar, länkar bilder och dylikt.
Tantgränsen
Igår beklagade jag mig för Cissi om att jag var trött på min musik. Så idag när jag tärnade tomater inför den för kvällen förestående middagen lät jag det vara tyst. Det gick väldigt sådär. Jag upptäckte att när jag inte har musik igång pratar jag för mig själv. Och där går väl ändå gränsen för hur mycket tant kan tillåta sig vara vid 27 års ålder. Jag kan gnälla om luddfack, otrevliga konsumtanter och människor i största allmänhet. Men prata föer mig själv. Nej.
Persborgscykeltur
När jag cyklar till Persborg om morgonarna och hem om eftermiddagarna trampar jag fram längs Norra Grängesbergsgatan. Det är en gata med mer eller mindre skumma industrier och bilverkstäder. För någon månad sen tömdes dunkar med genomskinlig vätska ut i en avloppsbrunn utanför en av de senare. Säkert bara vatten tänkte jag välvilligt där jag såg det hällas på håll. När jag kom närmre kunde jag ganska omedelbart konstatera att den kemikaliedoften inte brukar finnas i min kran hemma, men det kan ju vara så olika inom en stad. Mest av allt brukar jag dra mig till minnes Claes Fürstenbergs krönika i Sydsvenskan för ett par år sen om just denna gata. Den rekommenderar jag.
Dunregn
Vad gör jag idag? Är mina katter så söta och snälla som man kan tro?
Svar på fråga två är naturligtvis nej. I lördags när det var dags att sussa kudde var kudden inte alls en plats att vila huvudet. En av skitkatterna hade av okänd anledning tyckt att det varit fantastiskt klokt och passande att använda den som toalett. Så ett styck dunkudde, ett styck duntäcke och tre styck prydnadskuddar var mer eller mindre urinbestänkta.
Detta återför oss då naturligtvis till fråga ett. Idag har jag äntligen tvättid så maskinerna har gått. Det är dock inte just att tvätta jag tänker på när det gäller vad jag gör, för vad jag gör mest idag, eller har gjort den senaste timmen iaf, är att samla dun. Kudden som väl kan ha en 20 år på nacken tyckte nämligen i torktumlaren att det var en alldeles utmärkt idé att gå sönder. En dunkudde innehåller ofantligt mycket dun kan jag berätta. Så tvättstuga, torktumlare, tvätt och jag har levt i ett enda dunoväder. Nu ser det hyfsat ut därnere, jag nyser ut dun på regelbunden basis och förhoppningsvis kommer jag att kunna ta upp skiten utan att ett lager av fågelludd lägger sig över hela lägenheten.
Jag har alltså en bra dag. Typ.
Svar på fråga två är naturligtvis nej. I lördags när det var dags att sussa kudde var kudden inte alls en plats att vila huvudet. En av skitkatterna hade av okänd anledning tyckt att det varit fantastiskt klokt och passande att använda den som toalett. Så ett styck dunkudde, ett styck duntäcke och tre styck prydnadskuddar var mer eller mindre urinbestänkta.
Detta återför oss då naturligtvis till fråga ett. Idag har jag äntligen tvättid så maskinerna har gått. Det är dock inte just att tvätta jag tänker på när det gäller vad jag gör, för vad jag gör mest idag, eller har gjort den senaste timmen iaf, är att samla dun. Kudden som väl kan ha en 20 år på nacken tyckte nämligen i torktumlaren att det var en alldeles utmärkt idé att gå sönder. En dunkudde innehåller ofantligt mycket dun kan jag berätta. Så tvättstuga, torktumlare, tvätt och jag har levt i ett enda dunoväder. Nu ser det hyfsat ut därnere, jag nyser ut dun på regelbunden basis och förhoppningsvis kommer jag att kunna ta upp skiten utan att ett lager av fågelludd lägger sig över hela lägenheten.
Jag har alltså en bra dag. Typ.
Barnuppfostran
Igår var Vilda med mor på besök. Vilda fyller tre i januari och är väldigt bestämd på många punkter, t ex att det inte räcker att äta en tomat utan två ska det vara och att nallen måste få pepparkakor också efter att hon ätit upp sina. Hon tycker att Feddens tron är en lämplig plats för påsklämmor, att vykort på kylen ska vara på den nedre delen där hon kan se dem och att samma plats är lysande att fästa två block med post it-lappar på. Det är så olika hur man tänker där.
Vilda var naturligtvis nyfiken på katterna, särskilt Nymfens svans var spännande. Fedden har träffat den unga damen förut så hon sprang och gömde sig så fort hon såg minimänniskan. Smart katt. Vilda hade dock lite svårt att förstå detta beteende och vände sig till Ninni:
-Var är den andra katten?
-Den gömde sig för den tyckte du var obehaglig.
Helt korrekt analyserat. Vet dock inte om Vilda blev så mycket klokare av förklaringen. Senare när Vilda ville ha tuggummi fick hon också berättat för sig varför inte det var aktuellt:
-Det är som medicin. Eller öl.
Och det här säger väl mer om Ninni än Vilda egentligen.
Vilda var naturligtvis nyfiken på katterna, särskilt Nymfens svans var spännande. Fedden har träffat den unga damen förut så hon sprang och gömde sig så fort hon såg minimänniskan. Smart katt. Vilda hade dock lite svårt att förstå detta beteende och vände sig till Ninni:
-Var är den andra katten?
-Den gömde sig för den tyckte du var obehaglig.
Helt korrekt analyserat. Vet dock inte om Vilda blev så mycket klokare av förklaringen. Senare när Vilda ville ha tuggummi fick hon också berättat för sig varför inte det var aktuellt:
-Det är som medicin. Eller öl.
Och det här säger väl mer om Ninni än Vilda egentligen.
Vad har rätt att leva?
När jag var i Stockholmo för ett par veckor sedan lunchade jag med Anna. Hon hade en liten egenhet som gjorde att hennes flytt från fyran östra till västra på Dacke var ganska positiv ändå. Hon tyckte att allt hade rätt att leva. Jo, det har man all rätt att tycka, men när det yttrade sig i att hon istället för att göra sig av med mjölbaggar hon hittade placerade dem på en krukväxt i köksfönstret rådde det minst sagt delade meningar i frågan. När hon bytte korridor flyttade krypen med henne och på vår sida var vi av med problemet resten av tiden jag bodde på Smålands. Jag tror inte att hon visar alla djur den välviljan längre. På lunchen åt hon fisk iaf.
Som katt och hund
När Texas har träffat mina katter tidigare har det alltid blivit ett himla liv. Inte idag. Idag låter de varandra vara i lugn och ro. Fedden har inte rört en tass från tronen, Nymfen ligger i vanlig ordning på ett armstöd på soffan medan Texas växlar mellan hallmattan och att ligga under soffbordet. Varför? Vad har hänt? Skulle de plötsligt inte ogilla varandra? Det betvivlar jag. Vad är det då som är annorlunda? Vilken är den störande faktorn som saknas idag? Enkelt. Fritte är inte här.
Åkesson - Frostberg
Varje gång jag ser Tomas Frostberg poppa upp i högra hörnet på sydsvenskan associerar jag till Jimmie Åkesson. De är kanske inte så lika egentligen, men åndä. Om jag var Frostberg hade jag sett till att byta bild illa kvickt.
