Blems oreda

Jag var hemma hos Blem och Fredrik häromdagen. Alltså de behöver städa. Det ser för jävligt ut. Jag brukar inte kritisera folk för deras ordning, man får ha det som man vill hemma tänker jag. Men här.. Nej, det är inte okej. Vi kunder inte ens dricka kaffe för Blem visste inte var hon gjort av kaffekannan. Inte bra.


Ja, ni ser hur Blem får kliva över saker för att ta sig fram i vardagsrummet.



Jag glömde

Jag glömde ju alldeles själva anledningen till att jag skrev det förra inlägget om sovappen. Jag skulle nöjdgnälla om varför jag vaknade tio i åtta. Nu har jag byggt upp en oerhörd spänning hos er och ni nästan hoppar i soffan/skrivbordsstolen/sängen/var-ni-nu-är av förväntan över vad jag vaknade av. Jag är på gott humör så jag ska inte hålla er i suspens längre. Jag vaknade av ett envist bankande någonstans från andra sidan väggen, alltså i trapp 9b. Min första tanke var: Nu knackar de ner kaklet i badrummen. När jag senare var ute en sväng kunde jag se gigantiska pappsäckar som såg ut att vara fyllda med just kakel precis utanför 9b:s port. Det var därför jag somnade om så lätt trots störningsmomentet. Jag visste att det kommer att dröja innan de sätter igång hos mig. Så länge det inte är hos mig de bankar är jag nöjd. (Dock hoppas jag att de inte för lika mycket oväsen när de drar ut badkaren som på andra sidan gatan när de gjorde det hos Lisa och det lät in till mig.)



Sleep Cycle tror jag den heter

Igår skaffade jag den där sovappen som alla har där man kan se hur man sover och som väcker en när man borde vakna. Av nattens sömn kan man utläsa att jag lade mig 23:37 och att klockan ringde 08:32. Sömn: 8h 54 min. Nu vet vi ju att det inte stämmer exakt. Man somnar ju i regel inte i samma stund som huvudet landar på kudden. Igår till exempel låg jag och stressade lite över att balkonglådorna skulle blåsa ner. Det ven något fasligt ute. Eftersom jag inte orkade stiga upp och inte ville sabba statistiken första gången jag använde appen så funderade jag kring de där lådorna en ganska bra stund innan jag somnade. Inte jätte dock, en kvart kanske.

När man utläser diagrammet verkar jag ha varit oerhört vaken vid sex, halv sju. Det har jag inget minne av. Att jag bara var ganska vaken vid åttatiden förvånar mig eftersom jag vaknade tio i åtta och tog upp telefonen och försökte avsluta appen så jag kunde stiga upp utan att den plötsligt skulle ringa (hade ställt den på 08:05-08:35). Jag misslyckades med att stänga av den så somnade om istället. Bra det med.





Ett klargörande angående vetebullar med grädde och mandelmassa

Det heter semlor. Inget annat. Om man tycker om att förstöra goda saker ställer man sin semla i en djup tallrik och hället varm mjölk runt om så att den saggar ihop och blir oätlig förutom locket. Då heter det hetvägg. På mitt fritids var det enda sättet de gick med på att servera semlorna. Så det blev naturligtvis att alla barnen bara åt locket och tittade äcklat på geggan på fatet. Nu är min barndom oerhört självfixerad och jag antar att allt som gällde mig också gäller alla andra. Jag vet att åtminstone  när det kommer till inställningen till fritidssemlorna stämmer det på Blem också. Vad Ulla-Belle (hon blev oerhört sur om man kallade henne Ulla-Bella eller upprepade siffran åtta) och Clairy (hon hade tre bröst) ville uppnå med att sogga sönder bullarna så att det bara gick att äta locket är oklart. Troligtvis tyckte de inte att vi förtjänade en sådan kulinarisk läckerhet att de var tvungna att förstöra semlorna. Jag kan inte minnas mig ha sett dem äta någon äcklig hetvägg. De brukade äta kakor i köket i smyg. Det minns jag klart och tydligt. Blåbärsfil var synonymt med att röra ner blåbärssoppepulver i en naturell fil. Ingen höjdare det heller. Ibland serverades ögonsoppa också, en äppelsoppa där äpplena mer påminde om slemmiga ögon än äpplen. Ulla-Belle och Clairy blev skitsura  om man kallade det ögonsoppa. Det är allt jag minns av maten från fritids och inget av det var uppskattat. Det andra var säkert intetsägande men helt ok.

Vad jag skulle säga egentligen var alltså att min värld är det semlor det heter och inte fastlagsbullar eller fettisdagsbullar eller något annat trams. Semlor. Det är bra grejer.



Badrumsrenovering uppskjuten

Den som har träffat mig de senaste månaderna eller bara läst på bloggen vet att min hyresvärd bestämt sig för att renovera våra badrum. Detta innebär borttagande av badkar, helkakling och höjd hyra. Jag har inte varit imponerad alls. Så igår kom en lapp i brevlådan:

"Med ledning av svaren på min enkät om badrumsrenovering har jag bestämt mig för att bygga om 14 st badrum i första skedet och kommer därför att avvakta med ditt. Eftersom det framgick av ditt svar att du egentligen inte var så intresserad har du förmodligen inget emot detta."

Mitt svar kan man då undra, vad var det? Jo, jag bifogade en lapp där jag talade om standardförsämring till höjd hyra, att 20% nedsättning av hyran inte var rimligt när man inte kan bo i sin lägenhet under de aktuella veckorna, att det lät som ett sätt att öka profiten och att jag skrev på bara för att jag inte hade något egentligt val. Det funkade uppenbarligen.



Årets kinesiska horoskop

Jag läser mitt kinesiska horoskop i Sydsvenskan idag. Om ni också är hundar (1946, 1958, 1970, 1982, 1994, 2006, antar att även de födda 1934, 1922 och 1910 är det) så lyder det som följer:

Försök att inte sluka allt du hittar på gatan. [Ska se vad jag kan göra, är nog lite väl van vid att plocka gamla tuggummin från kullersten alternativt fimpar och nedtrampade tomater.] Du skulle inte dö av en sallad (tvärtom faktiskt). [Blir att köpa lite sallat idag då. Och kanske några tomater jag inte hittat på gatan.] Det är ett bra hundår för studier eller att lära sig investera. [Studier blir det inte mycket mer av när CSN är slut nu till våren så det får väl bli att skaffa mig några pengar att låta ackumulera någonstans. Har en trisslott att byta in till ny i plånboken, kan vara en lösning.] I övrigt är allt stabilt i kojan. [Skönt.] Karriär: 3. Hälsa: 2. Kärlek: 4. [En mellankarriär alltså, låter rimligt om jag bara får ett jobb också. Hälsan på nedgång, märkte jag redan när jag vaknade med munsår imorse, tack så mycket kineserna. Kärlek verkar vara vad jag ska satsa på, trevligt.]

Om jag hittat horoskopet på Sydsvenskan hade jag länkat det, men nu har jag det bara i pappersform. Ett par godbitar till er dock. Ni får ett år för varje djur så får ni räkna 12 år åt gången framåt eller bakåt på det.

  • Kanin (1987): Pessimistisk, särskilt kanindamer bölar över de mest triviala saker. Karriär: 4. Hälsa: 1. Kärlek: 2. (Marcus, köp vitamintabletter.)
  • Drake (1988): Herrdrakar ska se upp för sexskandaler. (Fulle, akta dig!) Karriär: 4. Hälsa: 3. Kärlek: 3.
  • Orm (1977): Ett år av förmögenhet och undvikande av friterad mat. (Bo, skatteverket tycker om dig.) Karriär: 5. Hälsa: 3. Kärlek: 2.
  • Häst (1978): Tacka inte nej till någon middagsinbjudan! Karriär: 5. Hälsa: 5. Kärlek: 5. (Cristoffer, du har ett för bra år.)
  • Får (1979): Donera blod eller gå till tandläkaren för att undvika blodutgjutelse! (Krill, lämna blod.) Karriär: 4. Hälsa: 2. Kärlek: 5. (Daniel, en-dejt-i-veckan-planen verkar funka.)
  • Apa (1980): Blir raggad på genom erbjudanden om bananer och lusplockning. Karriär: 4. Hälsa: 3. Kärlek: 3. (Svenne, löss är inget kul.)
  • Tupp (1981): Kör försiktigt! Karriär: 3. Hälsa: 1. Kärlek: 3. (Elisabet, de kör på vänster sida där du bor, glöm inte det.)
  • Gris (1983): Du är ett lättjefullt svin som får hjälp av chefen eller en äldre släkting. (Ylvar, tur du trivs på ditt lager.) Karriär: 3. Hälsa: 3. Kärlek: 3.
  • Råtta (1984): Se upp för hudsjukdomar! (Jenny, bebisar kan dra på sig allt möjligt.) Singelråttor kommer troligen att hitta den rätta. Karriär: 4. Hälsa: 2. Kärlek: 5.
  • Oxe (1985): Det blir ett kolugnt år i hagen. Du får högre status med chans till att plugga eller investera. (Johan, kanske dags att sätta sig i skolbänken?) Karriär: 4. Hälsa: 4. Kärlek: 4.
  • Tiger (1986): Du ska slampa runt satan, men riskerar stämningar. (Shitty, du och Svenne verkar ha ett jobbigt år tillsammans.) Rosa objekt ska läggas i norra delen av huset. Karriär: 4. Hälsa: 2. Kärlek: 4.


Tjockisfrukost

Vi har haft skola i veckan. Ansträngande. Åtminstone att stiga upp. Det konstiga är att när jag inte har några tider att passa brukar jag vakna av mig själv mellan åtta och nio. Så när klockan (ifånen) ringt 08.25 borde jag känna att det är en rimlighet att lämna sängen. Det kan jag inte med bästa vilja påstå har hänt varken igår eller idag. Istället har jag stressat upp med knappt femton (igår) alternativt drygt femton (idag) minuter på mig att göra mig iordning. Det har gått sådär. Inte så att jag varit en ofräsch människa, bara lite olika prioriteringar. Igår hann jag inte sminka mig, men det gjorde jag idag. Igår var mitt hår ok-rent, idag var det smutsigt, men jag satte upp det. Båda dagarna kokade jag kaffe. Ingen av dagarna åt jag frukost hemma. Normalt sett brukar inte det här med att hoppa frukost inverka på mitt liv något vidare, men om man är så trött att man bara vill sova och troligtvis hade somnat på studs om man gett efter för önskan är mat ofta en bra idé. Så igår stannade jag inom bageriet på väg ut till skolan och köpte en semla. Idag nöjde jag mig med en delicatoboll i matsalen. Onyttigt, ja. Välgörande, kanske. Tur jag inte har skola förrän i mars igen nu. Vill ju inte bli en tjockis.





Småflickor fyllde år

För ett par veckor sen var jag på födelsedagskalas hos småflickorna. De var jättesöta:







Skruvigheter

Har ni tänkt på kranar? Alltså t ex köks- och badrumskranar, inte lyftkranar. Det har jag. Inte så att jag funderar kring olika modeller eller har något bizarrt intresse för just kranar. Vad jag istället lätt fastnar på är åt vilket håll man ska vrida för att öppna en kran. Detta problem faller inom kategorin "saker jag aldrig någonsin lär mig eller troligtvis kommer att lära mig". Jag kan tänka på det en liten stund, komma fram till vad som känns rimligast och förklara det för den jag börjat prata om saken med. Hittills har det nog aldrig hänt att vederbörande har hållit med mig om det håll jag tror på. Jag vill ju gärna bevisa att jag har rätt så jag springer därför iväg och kontrollerar saken direkt. Varje gång slutar det också med att inget händer och att jag tyst kommer tillbaka. Igår försökte jag dock argumentera för att varmvattenkranen ju öppnades så som jag menade. Det bet inte. Gängorna är ju fortfarande åt samma håll.

Det finns olika trick att komma ihåg hur det ska vara (ibland är det väldigt bra att veta, som när man ska stänga av vattnet i ett hus). Ett är att tänka hur man skruvar i en skruv eftersom det är samma princip med gängor och grejer. (Personligen litar jag dock inte fullt ut på att saker inte är felgängade. Hos Lisa är kranarna kanske rättgängade, det är möjligt, men varmt och kallt vatten är tvärtom i köket.) Problemet med att tänka på skruvar är att det inte är säkert att man, alltså jag, vet rätt där heller. Samma sak vad gäller syltburkar och liknande. Idag iaf skulle jag skruva ur en skruv som satt benhårt fast så att jag kunde laga ett handtag. Så står jag där med skruvmejseln och blir osäker. Det är dessutom en vanlig skruv, inte stjärnskruv, så man kan lätt förstöra den om man skruvar fel. Då kom jag på lösningen: Kolla kranarna! Så det gjorde jag och skruvade ur skruven. Ett tips om du är lika kass som jag.



Arla morgonen

Det snöar ute. Det är inte särskilt förvånandes. Dessvärre. Imorse vaknade jag före sex och kunde vid halv sju-snåret höra hur det skrapades rutor på gatan. Vid sju gav jag upp kattklappandet i sängen och ställde mig av någon anledning att diska. Cissi bjöd mig och Krill på middag igår. Räkor och cider med bröd, ost och aioli. Fina grejer. Vi var hemma hos mig eftersom Cissi inte hunnit få ordning i sitt kök. Lätt hänt om man jobbar sent. Det är mörkt vid sju på morgonen. Att det har varit rimliga temperaturer ute på sistone hade lurat mig att det skulle vara lite ljusare än det tydligen var. Man (läs jag) borde gå upp tidigare oftare. Det är så lugnt då. Skriktanten har varken börjat med sina hysteriska utbrott, spela musikaler så att det hörs ner i källaren eller gala fram operasång. Barnen som har som heltidssysselsättning att gråta och skrika alternativt hoppa och stampa fram en våning upp var inte heller uppe.

Fulle fyller år idag, ska höra med honom om han kanske vill få lite lunch. Det skulle kunna ordnas ganska lätt. Jag ger honom en halvtimme till innan jag ringer dock. Man vet ju aldrig om han är uppe eller inte. Student nu ju.

Nu ska jag dricka kaffe.



Lättare att duscha

Jag flyttade in i lägenheten jag bor i nu för knappt två år sen. Den är bra på de allra flesta sätta och vis, men det är ett par saker som har irriterat mig från dagen jag placerade ut mina bokhyllor längs väggarna. En av dessa är hållaren för duschen. Det har alltid varit knixigt att få munstycket att inte flyga iväg och dela med sig av sitt vatten till resten av badrummet. Hållaren har alltså inte fyllt sin funktion. Det är en av anledningarna till mitt frekventa badande, just att det har varit i princip omöjligt att ha balsam i håret samtidigt som man t ex tvålat in kroppen. Detta problem är numera löst. Tydligen var det bara att skruva på en grej. Jag måste bli bättre på att lista ut såna saker själv.



Aborter i USA

Jag får inte skrivet de antal ord jag bestämt mig för. Frustrerande. Irriterande.

Jag läser på Expressen om en abortläkare i USA som gripits för åtta mord. En kvinna har fått för hög dos smärtstillande och avlidit. Sju foster som dödats efter att de fötts fram i tidigaresatta förlossningar. Många fler, hundratals, som inte finns dokumenterat. Han låter som en kallblodig person som haft ihjäl dem med en sax när de kommit ut. Så läser jag att kliniken "främst tagit emot invandrare, fattiga och minoriteter". Historien får en annan vänding. Det intressanta är inte längre hur han ändat livet på de här oblivna barnen utan varför. Tankarna far till problematiken med en så bristande grundläggande rätt till sjukvård som i USA. De som står längst ner på samhällsstegen känner sig uppenbarligen tvingade att gå till en läkare utan specialistkompetens inom området och där övrig personal överhuvudtaget inte har medicinsk utbildning. Man undrar varför de inte besökte legala abortkliniker och varför så sent i graviditeten. Är det så dyrt att man måste spara ihop pengar tills man har råd att betala en klåpare och graviditeten då har hunnit nå sjätte, sjunde, åttonde månaden? Är USA ett land på sådan hälsomässig tillbakagång? Är det extra hård lagstiftning och opinion mot abort i Pennsylvania? Hur kan man i ett modernt land tillåta att människor lever under en standard som framtvingar så inhumana "lösningar"? Jag blir ledsen och stänger fliken och försöker tänka på annat.




Jag idag

Idag lär jag mig än en gång att filateli betyder frimärkssamlande. En term jag aldrig lyckas hålla i huvudet och varje gång känner mig nödgad att kolla upp. Jag läser ut Operation B, bokhögarna på sängbordet minskar. Operation B rekommenderas såvida man inte vill ha raka berättelser. Jag diskar undan från igår. Jag kommer på att jag inte druckit kaffe och ordnar med det. Jag konstaterar från lördagen att schweizertyska inte är ett riktigt språk. Jag planerar att gå och träna mot eftermiddagen. Jag skriver om böckerna på mitt nattduksbord till skolan på first class. Jag tänker att man kanske skulle ta sig till Baltiska hallen på lördag och titta när Fulle spelar bordshockey. Han blev värvad efter att ha ställt upp i en tävling vid Citytunnelinvigningen. Jag berättar här att igår gjorde jag tre saker för första gången i mitt liv: Snö- och isgick i Bokskogen, var i en bilaffär, var med när det provkördes en bil. Jag är glad att alla spelare verkar bli redo för matchen mot Spartak Moskva på lördag. Jag blir ledsen när Sudic vrider knät (det korsbandsskadade) på träningen och halkar bak i sin rehabilitering igen. Jag irriterar mig på att jag aldrig kan komma ihåg vad korsband heter på engelska. Jag klappar katterna. Jag är trött. Jag har en idé om att klä på mig och ta tag i dagen. Jag frågar mig vad att ta tag i dagen innebär just idag och kommer fram till att det nog inte är mer än att köpa ett limstift. Jag blir nedstämd när CSN skickar brev bara för att berätta för en att man är skyldig dem över 300 000. Jag undrar lite för mig själv hur jag ska kunna betala tillbaka dem någon gång. Jag skriver ett blogginlägg om absolut ingenting eftersom jag inte kommer någonstans i det riktiga skrivandet. Jag publicerar det.





Korta människor

Det är roligt med korta människor. De är så små! Kortast i min familj är Shitty med 173 cm. Blem är 162. Det har hänt mer än en gång att hon har haft en ring av oss runt sig och blivit klappad på huvudet. När Daniel, Fulle och jag hjälpte henne att flytta en av alla miljoner gånger placerade vi väl valda saker (ganska många) för högt för henne att nå bara på pin kiv. Det finns de som ifrågasätter varför vi också packade upp hennes saker. Det var för att vi känner henne och tyckte att det var praktiskt om hon skulle kunna använda sina tallrikar till exempel istället för att bara använda lådan med dem som prydnad i rummet. Och om man får hjälp får man ta lite ret. Så är det om man vänder sig till min familj i alla fall.

Nu var det dock inte Blem vi skulle prata om, hon var bara ett exempel på korta människor. Nej, vad jag ska komma in på är Friskis. Varför är alla ledare där (kvinnliga åtminstone) en bra bit under medellängd? Alla är inte miniatyrer som Anna (150 cm), men en oproportionerligt stor andel ligger snarare kring 160 (ofta under) än 170. Jag har inte tänkt så mycket på det förrän i tisdags då jag var på ett pass med en kvinna som var förvånansvärt lång. Jag ställde mig inte bredvid henne och mätte, men hon var nog ungefär som jag skulle jag gissa. Så det var inte iögonfallande i normala sammanhang, bara på Friskis. Ska undersöka saken närmare nästa gång jag har henne. Problemet är bara att hon inte var så bra, alldeles för lugnt tempo för att det skulle kännas lönt nästan. Men nu måste jag ta reda på hur det ligger till. Jag återkommer om saken.



Barnförbjudet hos Krill

Igår ljöd hymnen från telefonen och det var Krill som ville bjuda på middag. Trevligt trevligt tänkte jag som ofta upprepar ord så som jag just gjorde.

Krill var i Göteborg och lekte Krobban, dvs träffade Robban, i helgen. Jag passade Pucken i vanlig ordning. Dessvärre hade jag inte så mycket tid för kaninen och mitt inplanerade extrabesök hos honom på söndagmorgonen ställdes av naturliga skäl in så han var en surkorv när Krillan kom hem. Hon hade också haft en lite halvdan söndag efter att ha efterfestat med 54-åriga Gudrun i lägenheten en våning upp från Robban och Björn. Helt normalt. Gudruns 21-åriga dotter hade smitit förbi dem i vardagsrummet och låtsats som ingenting med ett hemsläp vid sextiden på morgonen. An oklar anledning öppnade hon inte dörren till sitt rum när hennes mamma knackade på.

Krillan och Cissi har inga problem överhuvudtaget med att berätta allt möjligt så länge det rör sig om deras sexliv. Fullt så öppen är däremot inte jag. Så medan Krill plockat fram överbliven julchoklad, aladdinask, bläddrades det i vuxen.ses produktkatalog och Cissi inspekterade Krobbans inköp i Göteborg.


Så mycket spännande läsning. Oerhört koncentrerad Krill.



Cissi godkände av bilderna att döma "silverraketen" alternativt "fittpatronen" som Elias uttryckte det.

Så kan det gå till om man blir bjuden på middag en måndag.





Tucson

Fick en bild skickad mig av Daniel. Vad troligtvis han och nu jag undrar är naturligtvis vad Fritte gör i USA och vad han sysslar med där borta egentligen.





Terminstart

Det är måndag. Alla arbetande människor är tillbaka på jobbet efter julledighet och skolorna har öppnat igen, även vuxendagiset jag går på. Det innebär naturligtvis inte att jag hänger i Skurup dagarna i ända för det. Ingen anledning att oroa sig, jag lär dra omkring i lägenheten i morgonrock till sen eftermiddag nu med.

Jag påbörjade än en gång mitt lära-mig-äta-äggprojekt idag. Det gick sämst hittills. Tur man har annat att äta hemma.

Ska träffa Alinah ikväll. Innan dess ska jag skriva mina dagliga 400-500 ord. Om jag känner mig riktigt duktig kommer jag att cykla iväg till Heleneholm och gå på jympa också. Det känns inte jättetroligt i stunden, men man vet aldrig om man skulle få en energikick plötsligt. Ja, ungefär så ser dagen ut. Inköp av kattsand är också en plan nu när man kan ta sig fram på gatorna igen.



Kurstips till våren

Nytt år, nya föresatser. Kanske någon som tänkt sig att gå en kurs och lära sig något nytt? Sätta in ett par tusen på Medborgarskolan eller Folkuniversitetet för att förbättra sina språkkunskaper eller liknande? Om man bor i Stockholm finns det en riktigt utmanande kurs som måste falla alla på läppen: Duvmatning. För 795 kr får du vid tre tillfällen à fyra timmar lära dig att "bryta bröd i lämplig storlek och kasta utan att träffa duvorna i huvudet. Vi tränar in duvornas läten, huvudrörelser och stirrande blick för att smälta in och våga oss gå närmare. Öva gärna hemma framför spegeln. Du lär dig locka duvan att äta direkt ur handen. Eget bröd medtages." Lycka till med kursen!


Tänk dig den här pickandes i din hand!



Nymfen och chipsen

Sedan tidigare vet jag att Nymfen gillar alla typer av alkohol inklusive whisky, vindruvor och oliver. Ikväll visade hon ett stort intresse för chips:





Saker att göra idag

Saker jag tänker jag bör göra idag:
  • Vika tvätten som snart är klar.
  • Gå till posten.
  • Köpa kaffe, tomater, toapapper och mjölk.
  • Köpa en fick- och en väggkalender.
  • Ta reda på om det bara var imorse mitt alarm inte funkade eller om det är helt ur funktion.
  • Vattna blommorna.
  • Ge katterna mat och Nymfen kortison.
  • Duscha.
  • Klä på mig på riktigt.
  • Bädda sängen.
  • Slänga pizzakartongerna från i lördags.
Ja, typ något sånt.



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0